Nästan 3 000 utställare deltar på den väldiga mässan Innotrans i Berlin. Mest handlar det om spårtrafik, men en del bussar finns på plats. Foto: Ulo Maasing.
Den gigantiska mässan Innotrans i Berlin är fokuserad på spårtrafik av alla slag. Men Innotrans har också en bussdel med fokus på eldrift och vätgas. Där fann vi också en splitter ny elbuss, avsedd för Växjö men som aldrig kommer att rulla i Sverige. Och en spårvagn som är en buss som är en spårvagn…
Liksom den nyligen avslutade IAA-mässan i Hannover tappar bussarna mark även på Innotrans i Berlin. Jättemässan är främst inriktad på spårtrafik. På 3,5 kilometer järnvägsspår inne på Berlinmässan visas hela tågsätt, arbetsmaskiner för järnvägar, spårvagnar, lok och så vidare. I de mer än 20 mässhallarna visas utrustning, tekniska lösningar, planerings- och infosystem för kollektivtrafik på spår och väg och mycket mer.
Den stora parken inne på mässområdet är reserverad för Innotrans´ bussutställning. Elva bussar finns på plats. Fokus ligger där på el och bränsleceller. Efter att sakta men säkert ha vuxit under ett antal mässor backade bussarna på mässan i år. Flera av de stora utställarna från förra mässan 2022 uteblev i år: VDL och Solaris tillhörde dem som stannade hemma. Van Hool, som tidigare satsat stort på Innotrans, har gått i konkurs.
Ebusco visar en 3.0 som var tänkt för Växjö men inte kommer dit… Foto: Ulo Maasing.
Bussar till Växjö
På plats finns dock flera nya bekantskaper, likaså holländska Ebusco med en svensk buss som blev tysk. Ebusco visar nämligen en av de bussar som var tänkt att gå till Connect Bus, avsedd för tätortstrafiken i Växjö på uppdrag av Länstrafiken Kronoberg.
En inredning för Kronoberg, inklusive alla skyltar inne i bussen. Foto: Ulo Maasing.
Utställningsbussen har inte bara Kronobergs färgsättning och interiör – även alla skyltar inne i bussen är på svenska, från instruktioner om hur dörrarna öppnas vid nödfall till information om rullstolsplatser med mera.
Men tidigare i månaden annullerade Connect Bus sin beställning av 47 bussar från Ebusco på grund av stora leveransförseningar och vände sig istället till kinesiska BYD som leverantör.
Istället för till Växjö går nu utställningsbussen till ett tyskt trafikföretag.
Representanter för Ebusco uppgav på mässan att företaget nu gradvis trappar upp produktionstakten för att under senare delen av 2025 leverera 50 bussar i månaden. Under första halvåret i år levererade Ebusco endast 98 bussar, samtidigt som orderboken vid halvårsskiftet uppgick till 1 662 bussar.
Nesobus från Polen visar sin bränslecellsbuss. Foto: Ulo Maasing.
Luftrenare
En helt ny bekantskap är polska Nesobus som presenterar sin vätgasdrivna bränslecellsdrivna tolv meter långa lågentrébuss. ”Bussen är inte bara avgasfri. Den renar till och med luften”, framhöll företagets representanter på plats.
Bränslecellen är bussens eget lilla kraftverk och producerar el från vätgas från bussens gastankar. Gasen blandas med syre från luften utanför bussen. Luften renas genom när den går igenom särskilda filter för att syret ska vara helt rent. Simsalabim! Bussen blir en rullande luftrenare.
Den buss som Nesobus visar har bränslecell från Ballard, elmotor från ZF på den asynkrona portalaxeln och fem gastankar med ett tryck på 350 bar och med en sammanlagd kapacitet på 37,5 kilo vätgas. Som alternativ kan man få tankar med 700 bars kapacitet. Även framaxeln kommer från ZF, karossen är i stål och den totala passagerarkapaciteten 93 personer varav upp till 37 sittande. Femton minuters tankning ger enligt företaget en räckvidd på 450 kilometer.
Turkiska Karsan finns på plats med sin självkörande, 8-meters eAtak. Foto: Ulo Maasing.
Självkörande
Turkiska Karsan kommer till Persontrafik i Göteborg i november för att för första gången visa upp sig för en svensk publik.
På Innotrans visar Karsan sin batteridrivna e-Atak självkörande buss som rullar runt på en 500 meter lång slinga i parken på mässan.
Bussen är ingen nyhet utan går sedan 2022 i trafik i norska Stavanger, men även i Finland och flera andra länder.
Karsan satsar hårt på att marknadsföra sig som en ledande aktör när det gäller självkörande bussar.
Ytterligare en självkörande buss rullar runt på slingan – men här är det en dieseldriven Mercedes-Benz Citaro som ingår i ett holländskt utvecklingsprojekt, Columbuss.
En självkörande, dieseldriven Mercedes-Benz Citaro är en del av det holländska utvecklingsprojektet Columbuss. Foto: Ulo Maasing.
I projektet samverkar en rad aktörer, från det stora holländska bussföretaget Qbuzz till den holländska regionen Groningen och staden Rotterdam.
Siktet är inställt på att utveckla ett helt autonomt fordon som uppfyller den högsta nivån av autonomi, nivå 5.
Det innebär att fordonet ska klara alla situationer utan att ha en säkerhetsförare ombord. Så långt har man ännu inte kommit och i Berlin finns följaktligen en säkerhetsförare med.
Att den buss som projektet visar upp är en konventionell stadsbuss beror på att ett av syftena med Columbuss är att utveckla ett relativt billigt paket för autonom körning som kan eftermonteras i alla befintliga fordon. Tack vare öppen data ska tekniken göras tillgänglig för alla aktörer inom kollektivtrafiken.
I utvecklingsarbetet ingår även att ta fram pålitliga sensorer med mera.
Den buss som används för utvecklingsarbetet har också en simulator där en förare kan hjälpa bussen att lära in hur den ska köra. Foto: Ulo Maasing.
Den buss som visas på mässan är en av bussarna i Qbuzz flotta. Senare i höst ska den köra runt och rangera på bussföretagets depå i holländska Groningen och därefter sättas i trafik på en bussväg i staden.
Bussförare engageras också i utvecklingsarbetet. Den buss som visades har således en simulator inne i bussen där en förare som åker baklänges med hjälp av monitorer kan ratta bussen och på så sätt lära den att välja rätt väg och reagera rätt.
Enligt parterna bakom projektet är ett av syftena att lätta på den bussförarbrist som plågar branschen i hela Europa genom att på enklare linjer låta automatiken sköta körningen. Men bussförarna ska inte avskaffas utan istället få köra mer komplicerad trafik. Samtidigt minskar kostnaderna för trafiken.
Columbuss har också producerat en kort video (på engelska) im hur bussen kör runt på depån.
Artikeln fortsätter efter videon.
Störst bland bussutställarna på Innotrans är kinesiska BYD som fanns på plats med tre bussar, varav en ledbuss.
Flaggskeppet hos tillverkaren var nya BYD B12 med bladbatterier som debuterade på Busworld i Bryssel i höstas och som från sensommaren nästa år kommer att rulla på Växjös gator i stället för ursprungligen planerade Ebusco..
BYD ställer ut tre bussar, bland annat nya B12 med bladbatterier. Foto: Ulo Maasing.
På bussen är batterierna monterade i moduler under golvet och integrerade i chassit.
BYD har själv utvecklat bladbatterierna som består av långa, platta celler, till skillnad från de runda battericeller som annars används i elfordon.
Bladbatteriernas fördelar är flera. De har en längre livslängd, kräver avsevärt mindre utrymme, är lättare och har en högre energitäthet. BYD har också ledbussen B18 på mässan, likaså B13.
Spårvagn eller buss?
Den ungerska busstillverkaren Ikarus var en gång välkänd även i Sverige, men när de kommunistiska systemen i Östeuropa brakade samman försvann också Ikarus från de västeuropeiska marknaderna och bussverksamheten krympte radikalt.
Ungerska Ikarus, med kinesiska CRRC som delägare, visar en 12-meters elbuss. Foto: Ulo Maasing.
Ikarus är ett anrikt företag, grundat redan 1895. Under senare år har företaget fått en renässans. Numera är också den stora kinesiska tåg- och busstillverkaren CRRC delägare i Ikarus.
Ikarus har också en åtta meter lång batteridriven buss på mässan. Foto: Ulo Maasing.
På Innotrans representeras företaget av två elbussar, dels den åtta meter långa midibussen 80e, dels den nyaste versionen av tolvmetersbussen Ikarus 120e. Batterikapaciteten är 282 respektive 422 kWh med LFP-batterier från CATL. Räckvidden uppges till 250 respektive 300 kilometer.
Den längre versionen kan också fås för pantografladdning.
I sin marknadsföring framhåller Ikarus att man designar och monterar sina elbussar i Ungern.
Men man lägger också in en brasklapp, riktad till bussföretag som har tröttnat på de långa leveranstider och många leveransförseningar som just nu råder på europeisk bussmarknad. ”Vi kan producera stora volymer i Ikarus fabriker i Kina”, skriver företaget i sin marknadsföring.
Sedan fem år har nämligen Ikarus och kinesiska CRRC ett gemensamt företag i Kina. Och åtminstone till utseendet är de bussar från YES-EU som Connect Bus har köpt till sin bas i Motala identiska med de modeller som Ikarus och CRRC marknadsför från sitt gemensamma bolag…
Kinesiska tåg- och busstillverkaren presenterar en batteridriven spårvagn som går på gummihjul och styrs elektroniskt, utan spår. Foto: Ulo Maasing.
CRRC är också väl representerat på Innotrans med sina spårfordon, bland annat ett bränslecellsdrivet persontåg. Men också med en buss som är en spårvagn som är en buss… Eller både och.
Det är CRRC ART där de tre sista bokstäverna står för Autonomous Rail Rapid Transit, en spårvagn som inte är beroende av spår och som går på gummihjul. Det 30,8 meter långa fordonet styrs elektroniskt och går i ett eget körfält, vid sidan om annan trafik men utan den kostsamma infrastruktur som spårväg kräver.
Den ART som visas på Innotrans är batteridriven, men ART finns även med bränslecellsdrift. CRRC:s representanter på mässan uppger att investeringskostnaden är ungefär en tredjedel av vad en spårväg kostar.
Fordonen har genomgående låggolv och uppges ha en 30-årig livstid i trafik. Axeltrycket är mindre än nio ton.
ART är inte heller något science fictionprojekt. Systemet finns i trafik på nio linjer i fem kinesiska städer och har också levererats till Abu Dhabi och Malaysia. I våras började man också testa ART på Istanbuls omtalade BRT-system Metrobus.
I övrigt finns både bränslecellsdrivna tåg och spårvagnar på Innotrans. Ytterligare en bränslecellsdriven buss finns också, från det start-up-företaget Arthur Bus.
Vid sidan om de stora busstillverkarna har företaget satsat på att själv utveckla en bränslecellsdriven stadsbuss från scratch.
Se också videon från Magne Håheim och vår norska mediekollega med samma namn som vi:
Artiklar(RSS)
Lämna ett svar