Tunga aktörer i svensk kollektivtrafik föreslår ett avdrag à la RUT och R*OT för delade mobilitetstjänster. Foto: Västtrafik.
Bilen innebar en frihetsreform under 1900-talet. Nu behövs en ny frihetsreform där människors behov går hand i hand med kraftigt minskade utsläpp och mer plats i städerna för bostäder, handel, kultur och mötesplatser. Det skriver en rad tunga namn inom svensk kollektivtrafik i en debattartikel i Dagens industri. Bland annat föreslår de skatteavdrag för delade mobilitetstjänster med RUT- och ROT-avdrag som förebild.
De ideer som förs fram i debattartikeln har arbetats fram i en tankesmedja, Rådslaget, som presenterade sina förslag på Persontrafik 2024 i Göteborg nyligen. Förslagen siktar på en ny frihetsreform där individens behov av tillgänglighet förenas med samhällsmål om minskade utsläpp, minskad resursanvändning och attraktiva livsmiljöer.
Bakom Rådslaget står bland andra SL, Skånetrafiken, Västtrafik, Svensk Kollektivtrafik, innovationsprogrammet Shift Sweden. Det är också de högsta cheferna hos dessa aktörer som står bakom debattartikeln i Dagens Industri.
Bland förslagen finns ett skatteavdrag för delad mobilitet liknande RUT-avdragen för hushållsnära tjänster och ROT-avdragen för byggtjänster.
– Det nya avdraget, RES, skulle omfatta traditionell kollektivtrafik, bilpooler, samåkningstjänster med mera. Fördelen jämfört med lösningar som Deutschlandticket i Tyskland är att avdragsmöjligheten omfattar en bredare palett av mobilitetstjänster och därmed kan bidra till att skapa nya marknader för dem som inte har möjlighet att nyttja traditionell kollektivtrafik, samtidigt som den gör kollektivtrafiken mer prisvärd, skriver aktörerna bakom Rådslaget i artikeln i DI.
De föreslår att avdraget införs som ett test under tre – fyra år.
– Det kommer att innebära att fler reser kollektivt vilket förutsätter att också kommuner och regioner är beredda att satsa så att det finns en pålitlig, trygg och utvecklad kollektivtrafik, heter det i artikeln där författarna pekar på fyra punkter:
1. En stark och stabil ryggrad av kollektivtrafik, med tåg, bussar, spårväg, båt och tunnelbana;
2. Nya flexibla tjänster av delade bilar och efterfrågestyrda minibussar (som kan vara självkörande) – i städer såväl som landsbygd;
3. Förbättrade möjligheter att tryggt och enkelt kunna ta sig fram med gång, cykel och delad mikromobilitet;
4. Samhällsplanering för ökad närhet och digitala tjänster som ger tillgång till vård, utbildning, arbete utan att behöva resa.
Här kan du ladda ner Rådslagets rapport.
Artiklar(RSS)
Skapa en bra kollektivtrafik. Problemet löst.
Resenärer och förare tillbaka….
I Japan väljer de flesta kollektivtrafiken, utan några avdrag på skatten. Där kan man inte ens få köpa en bil om man inte har papper på att man har ett garage att ställa den i.
Men det viktigaste är deras kollektivtrafik, den är snabb, punktlig och utbyggd i hela landet. Förarna kör med vita handskar och är respekterade.
Sveriges kollektivtrafik i jämförelse är långsam, försenad på grund av framkomlighetsproblem och illa utbyggd på landsbygden. Ingen vill heller bli bussförare här.
Inte bara Japan, även Sydkorea har en ständig utbyggnad av tunnelbanan, som går långa vägar. När en tunnellinje är färdig går man till nästa, för man vill inte tappa kompetensen genom att ha ett uppehåll på 10 år mellan varje ny utbyggnad.
Ska jag fortsätta? Jämföra Sverige med Kina, Frankrike, Spanien, Italien…
Skillnaden mellan Sverige och världen är våra politiker, företagsledare, förare och resenärer som inte är av samma virke som i de andra länder, i så fall varför är det så?