Är restiden i kollektivtrafiken bortkastad tid eller en värdefull tillgång? Går det att få en helhetsbild av kollektivtrafiken och vad som behöver utvecklas med den data som vi har idag? På Transportforum, i Linköping den här veckan, presenterades flera studier om hur kollektivtrafiken i landet har utvecklats sedan 2012 då de regionala kollektivtrafik-myndigheterna bildades.
Av Paula Isaksson
En av studierna handlade om restiden i kollektivtrafiken är bortkastad tid eller en värdefull tillgång. Generellt ses restid som en uppoffring som behöver minimeras. Men hur ser det ut i verkligheten, hur använder resenärerna sin tid ombord och hur har detta förändrats över tid?
För att få svar på frågan skickade forskare vid Lunds Universitet och K2, Sveriges nationella kunskapscentrum för kollektiv mobilitet, ut en enkät till drygt tusen personer. Dessutom hade de en fokusgrupp med ett mindre antal deltagare till sin hjälp. Resultatet har jämförts med en liknande studie från 2009.
Av dem som svarade på enkäten tyckte 60 procent att tiden i någon mån är värdefull ombord i kollektivtrafiken.
– Över 80 procent svarade att de använder tiden ombord till att titta ut genom fönstret eller inte göra någonting alls. Därefter kom skrollande på mobilen med drygt 65 procent, förklarade forskarna Joel Hansson och Andreas Persson på Transportforum.
För många är också restiden en möjlighet att tänka igenom och planera saker – och en chans till legitim fritid.
– Man får lov att vara ledig, man behöver varken jobba eller sköta olika sysslor hemma. Det är en slags omställningstid. Så sanningen om att restiden är en uppoffring stämmer inte alltid.
På frågan om vad som kan utgöra hinder för en värdefull restid svarade över 80 procent, föga överraskande, störande medpassagerare. Det är en kraftig ökning sedan 2009 och kan enligt forskarna bero på att vi är mer känsliga idag.
Jämfört med för femton år sedan ägnar vi oss mindre åt arbete och studie ombord idag, trots bättre digitala möjligheter. Vidare visade svaren att kortare restid är mindre viktigt för resenärerna som reser kort, men mer viktigt för dem som har möjlighet till distansarbete.
– I många fall tror vi att det kanske inte är minuter och sekunder i sig som spelar roll för resenärerna utan känslan av att komma fram snabbt. Så här sa till exempel en i fokusgruppen: ”Bussfiler är jättebra. Det känns som att det går fortare fram, men det är egentligen inte så viktigt om det tar fem minuter mindre.”, berättade Joel Hansson och Andreas Persson.
Opålitliga och ensidiga uppgifter
En annan studie som presenterades på Transportforum handlade om kollektivtrafikens utveckling i Sverige efter 2012 då de regionala kollektivtrafikmyndigheterna bildades. Syftet har varit att förstå vad som hänt med kollektivtrafiken, främst i icke storstadsregioner och hur faktorer som bland annat tillgänglighet, resvanor och kostnadstäckning har förändrats.
Projektet är ett samarbete mellan universiteten i Örebro och Linköping och Statens väg- och transportforskningsinstitut, VTI. Bland annat innehåller det en longitudinell studie där data har samlats in från olika källor. Bristen på tillförlitlig statistik har dock gjort det svårt att få en helhetsbild av kollektivtrafikens utveckling. Ofta har det bara funnits data för vissa år och regioner.
– Det går inte riktigt att lita på de här siffrorna eller så är de ensidiga. Vi ser väldigt tydligt att det som man helst samlar in data för är marknadsandel, kundnöjdhet och kostnadstäckning. Samtidigt saknas det andra värden i kollektivtrafiken. Är det så att vi samlar in det vi behöver eller det som är enkelt att studera? Det behövs förbättrade metoder för hur man samlar in och analyserar data och hur man kan göra olika typer av jämförelser, sa Ida Andersson.
Bland det som forskarna har fått fram är att tillgängligheten i kollektivtrafiken har ökat i hela landet, framför allt i de norra regionerna. Resultaten visar också antalet resor per person har utvecklats över tid och att det tydligt går att se när pandemin inträffade. I framför allt storstadsregionerna har resandet inte kommit tillbaka.
När det gäller kostnadstäckning är den högre i storstadsregionerna än i övriga landet där den har minskat i många regioner, främst i norra delen av landet.
– Kostnadstäckningen kopplar inte riktigt till hur mycket folk reser utan vi antar att det är kopplat till elpriset på olika sätt. Förändringar i marknadsandelar kan inte riktigt heller kopplas till hur nöjda folk är med kollektivtrafiken, sa Ida Andersson.
Lämna ett svar