Olika färger på ledstänger driver kostnader för busstrafik

Gazmend Bunjaku, Sveriges Bussföretag: De regionala kollektivtrafikmyndigheterna skulle spara mycket pengar om de enades om hur bussarna ska se ut på insidan.

Spelar det någon roll om bussen har blå ledstänger istället för gula? Reser fler med bussen om sätena är gröna och inte röda? Bland landets 21 regioner finns ingen som har inrett sina bussar i samma färger som någon annan. Detta kostar onödiga pengar när bussarna ska flyttas mellan regioner och andra länder. Även på Transportforum, som invigdes i Linköping under onsdagen, togs en studie upp om vilka möjligheter som skulle finnas om alla upphandlare skulle följe standarden Bus Nordic.

Av Paula Isaksson (text och foto)

I Sverige rullar cirka 14 000 bussar i upphandlad trafik. Lika många som det finns regionala kollektivtrafikmyndigheter, lika många variationer finns det på hur fordonen är inredda.

– Vi har inte någon svensk standard eller modell som är gemensam för Sverige vilket gör bussarna dyrare att tillverka. När vi sedan flyttar dem till en annan del av Sverige får vi betala dessutom betala för dem en gång till, eftersom de behöver göras om. Att flytta en buss kan ko sta uppåt 300 000 kronor, sa Gazmend Bunjaku, Sveriges Bussföretag, när han medverkade i en av punkterna på Transportforum.

Sedan 2018 finns Bus Nordic som är en rekommenderad standard för bussar inom Norden när det gäller funktionskrav. Syftet är att standarden ska användas vid upphandlingar så att bussarna fungerar lika bra inom alla kollektivtrafikorganisationer, oavsett vilket nordiskt land det handlar om.

Enligt en superfärsk rapport från Sveriges Bussföretag har Bus Nordic så här långt spelat en viktig roll i att föra branschen närmare en gemensam standard. Men fortfarande är det en lång bit kvar innan man är i mål.

Rapporten baseras på en forskningsstudie med syfte att kartlägga hur Bus Nordic används, vilka utmaningar och möjligheter som finns och om standaren kan bidra till en cirkulär ekonomi.

Saker som fördyrar tillverkningen är till exempel automatiskt uppfällbara ryggstöd, IT-lösningar, stoppknappar och bagagerack. Framför allt gör specifika krav på textilier och ledstängernas färger att flyttningen av fordon mellan kontrakt försvåras.

Trafikhuvudmännens intention med särkraven är att resenärernas upplevelse av att åka buss ska bli bättre. Men spelar det någon roll för om sätena är gröna och inte röda?

Jens Tångefjord, Svensk Kollektivtrafik: Inget säger att resandet ökar med tio procent om bussen har blå ledstänger.

– Det finns inget som säger att resandet ökar med tio procent om bussen har blå ledstänger. Varumärket är viktigt, ja, men ska man verkligen lägga pengar på insidan? Istället skulle man kunna använda pengarna till sådant som kan generera ökat resande, som ökad turtäthet, sa Jens Tångefjord, Svensk Kollektivtrafik.

Forskningsstudien visar att Bus Nordic anses som nödvändigt men inte tillräckligt av de aktörer, såväl regionala kollektivtrafikmyndigheter som tillverkare och operatörer, som tillfrågades. Flera regioner vill ha tydligare gränser för vad sådant som ”tillägg”, ”förtydliganden” och ”ändring” betyder i Bus Nordic, och menar att lokala behov och politiska krav leder till avvikelser. Standarder för IT och digitaliseringsparametrar är också underrepresenterade i Bus Nordic.

– De som vi har pratat med ser behov av ett tydligare Bus Nordic så kanske är det dags att uppgradera dagens Bus Nordic 2.0 till 3.0. Varumärkesarbetet är kostnadsdrivande och de regionala kollektivtrafikmyndigheterna skulle spara mycket pengar om de enades om hur bussarna ska se ut på insidan. Men det finns en vilja bland dem att komma närmare varandra, sa Gazmend Bunjaku, Sveriges Bussföretag.

Taggat som: Svensk Kollektivtrafik, Sveriges Bussföretag, Transportforum