Fordonsjätten Traton, där Scania och MAN ingår, gör en mångmiljardsatsning på elektrifiering. Här en Scania Irizar i3 elbuss. Foto: Ulo Maasing.
Vi ger er ett axplock elbussnyheter från andra länder, främst i Europa men ibland även med utblick till andra delar av världen. Den här gången: Lånar miljarder till eldrivna bussar och lastbilar; Största flottan vätgasbussar; Bränsleceller från Kanada till europeiska busstillverkare. Stororder på elbussar till ungerska Ikarus.
Tyskland: Fordonsjätten Traton, där Scania och MAN ingår, gör en storsatsning på batterielektriska lastbilar och bussar. Traton har i dagarna tagit in sammanlagt 850 miljoner euro, cirka 9,3 miljarder kronor, för att ställa om från dieseldrivna till batterielektriska drivlinor för bussar och lastbilar.
Av pengarna kommer 500 miljoner euro från Tratons fösta gröna obligationer, resterande 350 miljoner euro utgörs av ett lån. Obligationerna har en löptid på 5,5 år till en årlig ränta om 3,875 procent.
Kapitalet från obligationerna och lånet ska användas i hela värdekedjan för eldrivna bussar och lastbilar, från utveckling och tillverkning till laddinfrastruktur och finansiering.
Gröna obligationer är obligationer där pengarna ska användas för gröna ändamål, exempelvis för att projekt inom förnybar energi eller eldrivna fordon.
Österrikiska ÖBB Postbus har att den största flottan bränslecellsbussar i landet i trafik. Foto: ÖPP Postbus.
Österrike: Den största flottan hittills av vätgasdrivna bränslecellsbussar i Österrike har nu satts i trafik i delstaten Kärnten. Det är 35 bussar, tillverkade av egyptiska MCV. Operatör är statliga ÖBB Postbus som använder bussarna i regiontrafik. Räckvidden på en tank är upp till 400 kilometer.
För trafiken har bussföretaget låtit bygga en särskild tankstation för grön vätgas. Gasen produceras regionalt och koldioxidfritt vid en elektrolysanläggning cirka 25 kilometer från vätgasmacken. Där lagras och komprimeras gasen innan den används för tankning av bussarna.
Anläggningen levererar cirka 140 ton vätgas årligen. Bussarnas kapacitet är cirka 40 kilo vätgas. Tankningen tar tio – femton minuter.
Förutom en helt egen busstillverkning samarbetar MCV med flera andra busstillverkare. En av företagets partners är Volvo Bussar.
Solaris väljer kanadensiska FCmove®‑SC till sin nya generation vätgasdrivna bussar. Foto: Solaris.
Kanada: Två europeiska busstillverkare beställer bränslecellsmotorer från det kanadensiska företaget Ballard. Båda tillverkarna har valt Ballards FCmove®‑SC som lanserades i samband med Busworld i Bryssel förra året.
Den polska busstillverkaren Solaris är en av de två europeiska busstillvere som den senaste veckan har valt Ballard som leverantör av bränsleceller till sin nya generation bränslecellsbussar. De båda företagen har ett långvarigt samarbete som nu alltså fortsätter när Solaris ska lansera en ny plattform för bränslecellsbussar. Det nya ramavtalet mellan företagen gäller till och med år 2029.
Solaris är idag Europas ledande tillverkare av bränslecellsbussar, räknat i antal registreringar. Förra året registrerades 558 sådana bussar i Europa, varav 277 från Solaris. Tyskland svarade då för drygt 60 procent av de nyregistrerade bränslecellsbussarna i Europa.
Ballard uppger att drygt 2 200 bränslecellsbussar i världen använder företagets teknik.
Även Wrightbus, med bas i Nordirland och med en stor marknad på de brittiska öarna, har valt Ballards FCmove®‑SC till den tredje generationen av företagets vätgasdrivna dubbeldäckare, StreetDeck Hydroliner 3.0 som ska sättas i produktion nästa år.
Ungerska Ikarus har fått en stororder på 150 elbussar till Nordmakedonien. Bild: Ikarus.
Ungern: Den ungerska busstillverkaren Ikarus har under årtionden varit osynlig på den svenska marknaden men har sålt en del, både i sitt hemland och några av grannländerna. Nu har Ikarus fått sin största elbussorder hittills: 150 elbussar till Nordmakedonien varav 100 bussar till Skopje. De övriga 50 bussarna ska levereras till andra städer i landet. Ordern omfattar också 75 laddstationer.
Bussarna tillverkas i samarbete mellan Ikarus och kinesiska CRRC. Det kinesiska företaget svarar för drivlinan, Ikarus för karosserna.
Artiklar(RSS)
Lämna ett svar