Nya grepp behövs enligt Transdev för att vinna tillbaka resenärerna till kollektivtrafiken. Foto: Ulo Maasing.
Flexiblare priser, större kollektivtrafikutbud och högre bilkostnader är framgångsreceptet för att få fler att resa kollektivt. Det är slutsatser som dras i Transdevs senaste undersökning (klicka här) av människors arbets- och resvanor under och efter pandemin. Tio procent av de som reste kollektivt före pandemin återvänder inte, trots att distansarbetet inte blir lika vanligt som många trodde under pandemin.
– Siffran tio procent har varit konstant under hela pandemin och fortsätter att ligga på samma nivå tre månader efter att restriktioner har lyfts. Hela branschen har nu gemensamt slutit upp bakom en programförklaring med målet att 4 av 10 motoriserade resor ska göras kollektivt. För det måste vi utveckla vårt erbjudande men också få beslutsfattarnas hjälp att skapa bättre förutsättningar för kollektivtrafiken. Vår bransch är en viktig möjliggörare för att Sverige ska nå klimatmålen, säger Eva Tiséus, marknads- och kommunikationsdirektör på Transdev Sverige.
Enligt undersökningen efterfrågar resenärer som har lämnat kollektivtrafiken under pandemin flexiblare priser (32 procent), ett större kollektivtrafikutbud (31 procent) och att det blir glesare mellan passagerarna (25 procent) för att komma tillbaka.
Vaccinet och munskydd som brukade toppa listan under pandemin finns nu längst ner på prioriteringslistan.
– Trängseln var redan en smärtpunkt för många resenärer innan pandemin började men det är klart att covid-19 har satt mer fokus på trängselproblematiken. Att öka kollektivtrafikutbudet och samtidigt arbeta med flexiblare och tidsdifferentierade priser kan få trängseln att minska och göra kollektivtrafiken mer attraktiv, säger Eva Tiséus.
En annan trend som syns är att bränslepriserna har fått fler att åka kollektivt. Drygt en fjärdedel av storstadsborna (27 procent) och hela 35 procent av de som bor på landsbygden säger att de högre bränslepriserna har fått dem att resa mindre med bil de senaste månaderna. Storstadsborna indikerar att de har ersatt sina bilresor främst genom att gå, åka kollektivt och cykla medan landsbygdsborna framför allt har ställt in sina resor eller ersatt dem med gång och cykel.
– Två viktiga lärdomar för oss är att ökade kostnaderna för bilen får fler att åka kollektivt. Men för att få bilisterna att åka mer kollektivt behöver man också se till att en attraktiv kollektivtrafiklösning finns på plats.
– Kollektivtrafiken på landsbygden har avvecklats på flera ställen i Sverige. Tillgång till kollektivtrafik på landsbygden är en fråga om rättvisa och här gäller att vi hittar nya mer flexibla lösningar, säger Eva Tiséus.
Artiklar(RSS)
Lämna ett svar