Ett tänkt, nytt busslinjenät i Halmstad riskerar att inte locka några nya resenärer, hävdar Torbjörn Eriksson. Foto: Thobias Ligneman.
Det blir långt ifrån alltid som det var tänkt när det gäller satsningar på kollektivtrafik. Risken är stor att många operatörer, kommuner och regionala kollektivtrafikmyndigheter hamnar fel när de beslutar om de ska investera eller inte i kollektivtrafik. Anledningen är att man bygger sina beslut på Trafikverkets modeller för att bedöma effekterna av olika satsningar. Men de modellerna fungerar ofta inte lokalt. Det hävdar den välkände trafikkonsulten Torbjörn Eriksson på Urbanet Analys i företagets nyhetsbrev.
Det kan bli rejält fel om man använder sig av Trafikverkets modeller när man på lokal nivå fattar beslut om olika åtgärder eller investeringar i kollektivtrafik. Det kan leda till att man bedömer effekterna av de tänkta åtgärderna eller investeringarna fel.
Ordentligt fel, till och med: upp till ± 50 procent. Risken för felinvesteringar i kollektivtrafiken är följaktligen hög, konstaterar Torbjörn Eriksson.
Mångmiljonsatsningar kan därmed bli rejäla floppar.
Det beror inte på att Trafikverket levererar dåliga siffror eller har dåliga modeller när det gäller efterfrågan på kollektivtrafik. Orsaken är istället att verket och andra använder nationella medelvärden på hur resenärer och potentiella resenärer värderar olika faktorer i kollektivtrafiken. Det kan vara pris, restider, gångtider till hållplats, byten, väntetider och så vidare. Men de nationella värdena fungerar inte särskilt bra på regional eller lokal nivå.
Två viktiga faktorer som inte finns med i traditionella transportmodeller är hur pålitlig trafiken är, dvs förseningar samt resenärernas komfort, dvs trängsel eller upplevelse av trängsel. Det är dessutom faktorer som blir viktigare i växande städer, framhåller Torbjörn Eriksson.
Om man då bara använder de nationella värdena kommer betydelsen av pålitligheten och komforten att underskattas. Samtidigt kommer de att överskattas när man planerar kollektivtrafik i mindre städer. Resultaten av de analyser man gör och som ligger till grund för investeringsbesluten ser bra ut på papperet. Men i verkligheten möter de inte de tänkta nya kundernas, bilisternas, krav och behov, enligt Torbjörn Eriksson.
Han tar upp exempel från flera städer i både Sverige och Norge som Urbanet har arbetat med.
Analyser som Urbanet har gjort visar således att resenärer i Storstockholm värderar restiden ungefär 20 procent högre än i Sverige i genomsnitt. I Uppsala värderas däremot restiden markant lägre. Den slutsats som Torbjörn Eriksson drar är dels att resenärerna i Storstockholm har högre krav på produkten, men också att vissa grupper inte alls är nöjda med kollektivtrafiken som den är idag. Utvecklar man produkten har det en större effekt på resandet i de större städerna än i de mindre.
Ett annat exempel hämtar Eriksson från Halmstad där Urbanet på uppdrag av länstrafiken har analyserat ett tänkt, nytt busslinjenät.
Om man i analysen använder de nationella värdena kan man dra slutsatsen att det nya linjenätet är bra och erbjuder en busstrafik som effektivt kan konkurrera med bilen. Utgår man däremot från de värden som gäller i Uppsala blir bilden en helt annan. Det nya linjenätet kommer inte att locka några nya resenärer.
I kollektivtrafiken gäller med andra ord samma som i annan affärsverksamhet: All business is local.
Torbjörn Eriksson medverkar i ett av seminarierna på Persontrafik på Stockhomsmässan: Har månadskortet spelat ut sin roll och vad är då alternativen? Seminariet äger rum tisdag 28 oktober kl 11 – 11.30 i lokal T3 på Stockholmsmässan.
Artiklar(RSS)
Lämna ett svar