Särskilt svårt för synskadade att åka kollektivt är det i landets tre största städer, enligt en undersökning av Synskadades Riksförbund. Foto: Ulo Maasing.
Nästan varannan synskadad åker aldrig kollektivt på egen hand och många anser att det är obehagligt och otryggt. Det visar en Sifo-undersökning som Synskadades Riksförbund har låtit göra. Var sjätte synskadad som använder färdtjänst upplever brister med denna.
Undersökningen omfattar medlemmar i Synskadades Riksförbund (SRF) och visar att SRF:s medlemmar åker kollektivt i mycket liten utsträckning. Så stor andel som 43 procent åker aldrig kollektivt på egen hand. Ytterligare 14 procent åker mindre än en gång i månaden. Sammanlagt är det 57 procent som sällan eller aldrig åker kollektivt på egen hand. bara var tionde åker kollektivt dagligen.
När det gäller personer med grav synnedsättning är det hela 62 procent som sällan eller aldrig åker kollektivt på egen hand och bara åtta procent som åker dagligen. Av synskadade i yrkesverksam ålder är det var tredje som aldrig åker kollektivt på egen hand.
Av dem fått sin synskada i vuxen ålder är det avsevärt många fler som sällan eller aldrig använder kollektivtrafiken jämfört med den som har sin synskada sedan födsel eller barndom.
Många tycker att kollektivtrafiken är svår att använda och känner sig otrygga i den.
Var tredje (34 procent) håller inte med om påståendet ”jag upplever att det är enkelt att på egen hand resa med kollektivtrafik”. Nästan var fjärde (23 procent) håller inte med om påståendet ”jag upplever att det är tryggt att på egen hand resa med kollektivtrafik”.
Bland dem som har en grav synnedsättning är det hela 44 respektive 32 procent som inte instämmer i dessa påståenden.
De som bor i någon av landets tre största städer upplever också kollektivtrafiken som mindre enkel och mer otrygg.
I undersökningen har man också frågat de synskadade om vad som skulle göra kollektivtrafiken enklare och tryggare. Det är då framför allt tre saker som de intervjuade lyfter fram: Omkring var tredje anser att det behövs mer eller bättre utrop på fordonen, nästan var fjärde vill ha mer och bättre utrop på stationer och hållplatser och var femte tycker att det måste finnas bättre möjligheter att få ledsagning på stationer, knutpunkter och hållplatser.
Många vill också ha fler ledstråk, plattformsväggar och skyddsstaket.
– Bristerna innebär begränsningar i synskadades möjlighet att vara fullt delaktiga i samhället. Det går tick i stäv mot både politiska ambitioner och FN-konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, säger Mikael Ståhl, ombudsman på SRF.
Artiklar(RSS)
Lämna ett svar