Kollektivtrafiken står inför stora utmaningar. Debatten i Stockholms län efter att 133 busslinjer fått ändrade sträckningar, glesare avgångar eller lagts ned beskriver problemet väl. Krympande resurser ska matchas med en växande befolkning samtidigt som fler som ska välja kollektivt framför bilen. Det skriver Gunnar Schön, vd för Transdev Sverige.
2030 ska resorna med kollektivtrafik öka till 42 procent jämfört med dagens 37 procent under samma period förväntas befolkningen öka med 25 – 30 procent. Dessutom ska kollektivtrafiken bli mer hållbar. Om ekvationen ska gå ihop krävs nya grepp där idéer och innovationer från olika discipliner kombineras och att nytänkande om kollektivtrafiken får utrymme.
Sverige ligger långt fram i utvecklingen av ny teknik som gör kollektivtrafiken mer hållbar. Det visar inte minst andelen elbussar och biogasbussar som rullar på svenska gator.
Elvägar där bussen kan laddas under färd, utsläppssnål el som laddar bussarnas batterier och nya digitala lösningar för trafikplanering är andra innovationer som visar att vi är inne i ett tekniksprång där många av de idéer och tekniker som var science fiction för tio år sedan rullar på vägarna idag.
Men teknikutveckling är inte tillräckligt för att skapa hållbara och attraktiva kollektivtrafiksystem. Parallellt pågår andra processer som utmanar kollektivtrafiksystemen. Fler flyttar till tätorterna. Stockholms befolkning ökar med två SL-bussar om dagen. Skånes befolkning beräknas öka med nästan en halvmiljon de närmaste 30 åren. Det ställer landsting och regioner inför utmaningen att försörja såväl tätbebyggd stadsmiljö och en allt glesare landsbygd med kollektivtrafik, ibland inom ramen för samma upphandling.
Vi upplever också en alltmer konkurrensutsatt arbetsmarknad som ställer krav på rörlighet och att pendlingsmöjligheterna inom de växande arbetsmarknadsregionerna fungerar.
Dessa processer kombinerat med krympande ekonomiska resurser ställer oss inför ett faktum. Inom strikta ekonomiska ramar ska vi öka hållbarheten, attraktiviteten och resursutnyttjandet.
För det krävs ingenjörskonst och teknikutveckling, men för att ifrågasätta gamla sanningar och se till helheten behöver vi addera kreativitet, mod och nya perspektiv. Det är viktigt inte minst inom ramen för stadsmiljöavtalen där vi hoppas att systemtänk och helhetsperspektiv premieras framför punktinsatser och endast teknikbaserad innovation. Vi hoppas att samma nytänkande kan användas för att ge plats för nya affärsmodeller som inkluderar kommersiell trafik.
För att svara upp mot behovet av nytänkande har Transdev ingått ett nytt samarbete med den kreativa affärsskolan Hyper Island. Under 72 timmar kommer skolans 250 elever ta fram 45 förslag på hur kollektivtrafikens attraktivitet kan öka. Skolans elever representerar 22 nationaliteter, förutom nordiska studenter, och ingen av eleverna är experter på kollektivtrafik vilket vidgar spelplanen för idéer och innovation.
Oss veterligen är det första gången studenter från en kreativ affärsskola får tänka fritt kring kollektivtrafikens utmaningar.
Vårt mål är att vi ska kunna använda någon eller några av elevernas idéer i vår verksamhet. Som kollektivtrafikoperatör tar vi varken beslut om budget, priser, turer eller spårutbyggnad, men vi har ett ansvar att bidra med vår kunskap och erfarenhet för att tillsammans med våra uppdragsgivare tänka om och tänka nytt om kollektivtrafiken.
Stramare ekonomiska ramar ska inte behöva sämre service till resenärerna utan snarare krav på beslutsfattare och operatörer att hitta nya vägar för att tillsammans kunna utveckla kollektivtrafikens erbjudande till resenärerna.
Gunnar Schön
Vd Transdev Sverige
Lämna ett svar