Diskuterade upphandlingar hos Kommunal gjorde Anita Stenhardt, kommunikationschef vid Svensk Kollektivtrafik, Per Holmström, förste vice ordförande, Kommunal, Niklas Domeij, landstingsrådsskereterare(S) och Anna Grönlund, vice vd, Sveriges Bussföretag. Foto: Ulo Maasing.
Dagens system med upphandling av kollektivtrafik bör ses över. Efter att ha sänkt kostnaderna för trafiken i början av 90-talet när det nuvarande systemet infördes har kostnaderna under senare år rusat i höjden. För dem som arbetar i busstrafiken innebär systemet problem med otrygghet och osäkra löner. Det senare gäller inte bussförare som har tarifflöner, men andra som exempelvis verkstadspersonal.
Det hävdas i en ny rapport från fackförbundet Kommunal, ”Men vem kör egentligen?”. Rapporten presenterades på måndagen på ett seminarium av Oskar Taxén, utredare och jurist på Kommunal, som har författat rapporten.
Han konstaterade att alla är överens om att fler bör åka kollektivt, samtidigt som de skenande kostnaderna för trafiken är ett stort problem. När trafikupphandlingarna inleddes i början av nittiotalet pressades kostnaderna under en rad år. Men på senare år har kostnaderna ökat dramatiskt mycket snabbare än resandet.
Oskar Taxén, utredare och jurist på Kommunal, har författat rapporten ”Men vem kör egentligen?”. Foto: Ulo Maasing.
I rapporten slår Kommunal fast att den största utmaningen för att kunna öka det kollektiva resandet och nå de politiska målen är att få en bättre kontroll över kostnaderna. Sedan fördubblingsmålet antogs år 2007 har antalet resor ökat med 17 procent och kostnaderna med 39,5 procent. Sedan år 2000 har kostnaderna ökat med 86 procent. Allra störst är ökningen för tågtrafiken.
– Kunskaper och slutsatser för hur upphandlingar ska göras och avtal skrivas brister, hävdade Oskar Taxén på det seminarium där rapporten presenterades.
Anställningstrygghet
Han menade att det leder till problem, både när det gäller själva trafiken och för de anställda på bussföretagen. Oskar Taxén upprepade Kommunals ståndpunkt om att upphandlingar leder till otrygga anställningsförhållanden och risk för sänkta löner vid entreprenörsbyte, men påpekade att det senare främst gäller andra grupper än bussförare som har tarifflöner.
– Anställningsosäkerheten gör att kollektivtrafiken inte blir den framtidsbransch som man önskar, sade Kommunals förste vice ordförande Per Holmström på seminariet.
– Men systemet med upphandlingar kan också försämra de anställdas möjligheter att påverka förutsättningarna för trafiken. Incitamentsavtal kan i grunden vara bra men risken är att systemet blir bestraffande istället för belönande och sätter ökad press på de anställda, menade Oskar Taxén.
Det finns hypoteser om varför kostnaderna för kollektivtrafiken har ökat, konstaterade Oskar Taxén, och pekade på några faktorer: ökat utbud (tåg dyrare än buss), kostnadsdrivande krav i upphandlingarna (exempelvis krav på visst drivmedel), ökade kostnader för fordon, bränsle och så vidare.
– Men samtidigt är det slående med de stora lokala skillnaderna. Det finns en anmärkningsvärd osäkerhet om varför kostnaderna skjuter i höjden, konstaterade Oskar Taxén.
Ingen koll
Hans slutsats är att systemet med upphandlingar behöver ses över. Det behövs ett ökat stöd och en ökad tillsyn från centrala myndigheter. Länstrafikbolagen, som är något av ett mellanled mellan trafikföretag och regionala kollektivtrafikmyndigheter, bör avskaffas. Det politiska ansvaret för kollektivtrafiken måste göras tydligt. Samarbetet i branschen bör formaliseras, är en del av Taxéns slutsatser.
– Jag upplever att man inte har koll på vad man får för de 35 miljarder som kollektivtrafiken kostar varje år.
I rapporten tar Kommunal upp just företeelsen att en del upphandlare inte följer överenskomna branschstandarder. Tvinga regionala kollektivtrafikmyndigheter att motivera varför de inte använder överenskomna standarder vid upphandlingar, föreslår rapporten.
Kommunal för i rapporten fram tre krav:
Lagen om anställningsskydd bör ändras, alternativt ska personalövertagande vara ett standardkrav vid trafikupphandlingar.
Medbestämmandelagen, MBL; bör ändras.
Riktlinjer för hur incitamentsavtal ska utformas måste tas fram.
Kommunals Per Holmström tog flera gånger upp frågor om anställningstrygghet och löner i den debatt som följde presentationen av rapporten. Men diskussionen kom istället att handla mycket om förutsättningarna för kollektivtrafiken och för att förbättra dess ekonomi.
– Det är inte kunskap om problemen och utmaningarna som saknas. Däremot saknas på en del håll viljan att ta till sig kunskaperna, kommenterade Anna Grönlund, vice vd i Sveriges Bussföretag.
Som exempel nämnde hon upphandlingar i Västernorrland och Kalmar län.
– I Västernorrland har man tillämpat branschstandard, brutit kostnadsutvecklingen och fått in ny teknik som elbussar. I Kalmar län skenar kostnaderna, man följer inte branschstandard, ställer krav på drivmedel och så vidare.
Niklas Domeij, landstingsrådssekreterare(S) i Stockholms läns landsting medgav att det finns problem när det gäller att följa branschstandard.
– Men vårt stora problem ligger i planeringen, i trängseln och framkomligheten. Vi behöver också stöd från centrala myndigheter för att utveckla våra upphandlingar, sa han.
Samarbete
Anita Stenhardt, kommunikationschef på Svensk Kollektivtrafik, menade att Kommunals rapport är alltför dyster och missar att ta upp det som är bra i branschen.
– En viktig fråga som inte tas upp är intäkterna. Vi är dåliga i branschen på att se på andra modeller för prissättning på våra tjänster. Vi måste bli bättre på att använda prisverktyget för att påverka och styra resandet. Hittills har det varit tabu att göra så. Det är synd, sa Anita Stenhardt som också förvånades över konflikten om ett dyrare månadskort eller nerskuren busstrafik i Storstockholm.
– Med tanke på hur billigt månadskortet är i Stockholm är det många av våra medlemmar som nog tycker att nollåttorna är väldigt bortskämda när man inte kan höja kortpriset.
– Mer samarbete, mer marknadstänkande, efterlyste hon. Idag arbetar trafikhuvudmännen med att administrera biljettintäkter. Det får inte vara tabu med differentierade taxor.
Behovet av att samarbeta mellan olika aktörer i branschen lyftes fram av såväl Anna Grönlund som av Niklas Domeij.
– I Stockholmsområdet och i en del andra städer är trängseln ett stort problem, även arbetsmiljömässigt. Vi måste jobba mer tillsammans, även med infrastruktur och samhällsplanering, sa Anna Grönlund.
– Vi måste jobba tillsammans för att locka nya resenärer, tillade Niklas Domeij.
Artiklar(RSS)
Lämna ett svar