Sveriges Bussföretag presenterar nu sin årliga statistikrapport som belyser alla aspekter av bussbranschen.
Bussbranschen leder den svenska transportsektorns omställning till en fossilfri fordonsflotta. Branschen växer kraftigt, samtidigt som lönsamheten förbättras. Nästan 40 procent av landets bussförare är födda utrikes, vilket visar att busstrafiken och därmed kollektivtrafiken i sin helhet till stor del stannar utan invandrare. Det framgår av den årliga statistikrapporten från Sveriges Bussföretag och som presenteras på torsdagen.
Rapporten, som har sammanställts av Göran Hallén på Sveriges Bussföretag, visar entydigt att de svenska bussföretagen spelar en viktig roll i energiomställningen och för integrationen av nyanlända svenskar.
I rapporten finns ett omfattande siffermaterial som täcker in alla aspekter av bussbranschen, från antal resor, hur myndigheternas avtal om busstrafik är utformade och antal bussar i trafik till vilka märken som är störst, hur långt bussarna kör i genomsnitt och användningen av förnybara drivmedel.
Busstrafikens tillgänglighet, branschens utveckling under en rad år och bussföretagens ekonomi är annat som belyses i den nästan 100-sidiga rapporten.
Av rapporten framgår att bussbranschen fortsätter att växa.
Antalet anställda och bussar i yrkesmässigtrafik blir allt fler. Hälften av alla anställda inom kollektivtrafiken jobbar i ett bussföretag. Bussföretagen har sedan 2001 ökat antalet anställda med 46 procent – från 18 308 till 26 858 personer. Andelen utrikes födda bussförare är nu 38 procent. Bussbranschen fyller därmed en viktig roll för integrationen på arbetsmarknaden.
Rapporten visar också att bussbranschen leder omställningen till en fossiloberoende fordonsflotta på väg. Antalet bussar med förnyelsebart drivmedel (RME, HVO och biogas) har mer än fördubblats. Mer än 70 procent av alla bussar i den upphandlade trafiken använder förnyelsebara drivmedel och har Euro V eller Euro VI motorer. Busstrafikens utsläpp av växthusgaser har minskat med mer än 20 procent under 2000-talet samtidigt som trafikarbetet ökar för varje år.
Elektrifieringen av busstrafiken har dessutom tagit fart på allvar visar Sveriges Bussföretags rapport.
Bussbranschen står för hälften av omsättningen inom kollektivtrafiken.
Lönsamheten, omsättningen, produktiviteten, förädlingsvärdet och soliditeten i bussföretagen fortsätter att öka. Omsättningen och förädlingsvärdena har mer än fördubblats sedan år 2001.
– Bussbranschen, som utgör ryggraden i svensk kollektivtrafik, är tydligt en framtidsbransch., säger Anna Grönlund, branschchef och vice vd i Sveriges Bussföretag.
– Men för att denna positiva trend ska fortsätta är det viktigt med långsiktiga och hållbara spelregler för bussbranschen. Det är viktigt att utformningen av skatter och styrmedel på biobränslen och elektricitet gynnar omställningen till en fossiloberoende fordonsflotta och inte endast ses som ett medel för ökade skatteintäkter till staten.
– Det är också viktigt att politiker verkligen prioriterar bussens framkomlighet i syfte att öka effektiviteten inom kollektivtrafiken, säger Anna Grönlund.
Här är ett axplock av uppgifter ur rapporten (samtliga diagram är hämtade från rapporten):
Åldersfördelningen på landets bussförarkår.
Medelåldern på bussförarkåren har stigit de senaste åren. Medelåldern för en buss- och spårvagnsförare är 48 år och är ett av 25 yrken i landet med högsta medelålder.
Kollektivtrafiken i landet subventioneras av varje invånare med 2046 kronor om året. De totala kostnaderna för den lokala och regionala kollektivtrafiken uppgick 2014 till drygt 40,8 miljarder kronor. Samhällets trafikeringskostnader för kollektivtrafiken per utbudskilometer har ökat med 55 procent sedan 2000.
Antalet bussar i trafik har ökat sedan 2007 efter en svacka i början av det förra decenniet.
Antalet bussar i trafik minskade under de första åren på 2000-talet, men kurvan vände uppåt år 2007 och nu är antalet bussar i trafik 14 730.
Prognosen är att de senaste årens ökning av busstrafiken kommer att fortsätta och antalet personkilometer med buss kan år 2030 ligga på samma nivåer som på 1990-talet.
Buss är det vanligaste kollektiva färdmedlet i Sverige. Under 2014 var 52 procent av samtliga lokala och regionala kollektivtrafikresor bussresor.
Förra året nyregistrerades totalt 1014 tunga bussar (dvs bussar över tio ton) i Sverige. Volvo hade överlägset störst marknadsandel. Här är de tio största bussmärkena när det gäller nyregistreringarna. Siffran anger marknadsandel.
Volvo 42,9 %
Mercedes-Benz 16,0 %
Scania 14,3 %
MAN 8,1 %
Setra 6,7 %
Solaris 3,4 %
VDL 2,7 %
Temsa 1,8 %
Neoplan 1,4 %
Iveco/Irisbus 1,0 %
Tio märken står för 13 406 bussar eller 91 procent av det totala antalet bussar i Sverige 2015:
Ungefär 40 procent av bussarna drevs i fjol med fossilfria drivmedel.
Volvo 4 029
Mercedes-Benz 2 598
Scania 2 487
MAN 2 006
Setra 702
Solaris 554
VDL 413
Iveco 315
Neoplan 164
Irisbus 138
Bussarna är den fordonspark i Sverige som är yngst och dessutom föryngrats mest de senaste tio åren.Medianåldern på en buss i trafik är idag fyra år, jämfört med 8,2 år 1998. Detta kan jämföras med personbilarna som var 9 år, lätta lastbilar 6 år och tunga lastbilar 7 år.
En buss körde under 2015 i genomsnitt 5 599 mil, vilket är cirka fem procent längre än år 2000.
Diesel var i fjol alltjämt det vanligaste drivmedlet för bussar, men de fossilfria drivmedlen står för en allt större andel.
Artiklar(RSS)
Lämna ett svar