De regionala kollektivtrafikmyndigheterna tycks beskriva potentialen för kommersiell trafik ännu mer negativt än tidigare, skriver Transportstyrelsen. Foto: Ulo Maasing.
I början av 2012 fick Sverige en ny kollektivtrafiklag. Men fortfarande, fem år senare, klarar inte en enda regional kollektivtrafikmyndighet att följa lagen utan anmärkning. Många myndigheter får en rad anmärkningar. Det visar en granskning som Transportstyrelsen har gjort av de regionala trafikförsörjningsprogrammen. ”De regionala kollektivtrafikmyndigheterna måste lära sig att förstå och följa lagen”, skriver Transportstyrelsen i sin rapport.
Trafikförsörjningsprogrammen är viktiga, både för kollektivtrafiken och de företag som kör kollektivtrafik, oftast bussföretag. Programmen ska blicka framåt och sätta upp vilka mål regionen har för kollektivtrafiken och dess utveckling.
Myndigheten har granskat den andra generationens trafikförsörjningsprogram i sex län. Totalt finns i landet 21 regionala kollektivtrafikmyndigheter. Och även om Transportstyrelsen konstaterar att det har skett en del förbättringar är myndighetens dom över de regionala kollektivtrafikmyndigheterna hård.
”Samtliga regionala trafikförsörjningsprogram som genomgått tillsyn har fått minst en anmärkning. Många program har också fått ett flertal anmärkningar. Det har inte varit möjligt att skönja någon utveckling eller egentlig förbättring utan brister kvarstår även efter att de flesta trafikförsörjningsprogram reviderats minst en gång”, skriver Transportstyrelsen.
Kommersiell trafik
Visst finns det förbättringar, framhåller Transportstyrelsen. Programmen är mer läsvänliga, informationen mer relevant och innehållet lättare att förstå. Samtidigt har beskrivningen av möjligheten för kommersiell trafik inte förbättras.
En av tankarna bakom 2012 års kollektivtrafiklag var att öppna marknaden för kommersiella aktörer. Men det har varit svårt att konkurrera med subventionerad trafik. De få lyckade exempel som finns gäller främst flygbussar, som i många fall fanns även innan den nya lagen trädde ikraft, konstaterar man.
I trafikförsörjningsprogrammen ska myndigheterna även beskriva vilken trafik som skulle kunna köras på kommersiell grund.
Men trots att det är en viktig uppgift för myndigheterna sker föga på området. Tidigare har myndigheten Trafikanalys kritiserat de regionala kollektivtrafikmyndigheterna när det gäller hur de har hanterat sin uppgift att beskriva vilken trafik som skulle kunna bedrivas på kommersiella villkor.
”Men det har inte blivit bättre. Istället tycks de regionala kollektivtrafikmyndigheterna snarare beskriva potentialen för kommersiell trafik ännu mer negativt än tidigare. Visserligen säger de flesta av myndigheterna att de i grunden är positiva till kommersiell trafik. Men man kan fråga sig om de verkligen har vidtagit åtgärder för att göra det möjligt för kommersiella alternativ. I flera fall har det vittnats om problem med att exempelvis få tillgång till bytespunkter och reseplanerare”, skriver Transportstyrelsen.
EU-krav
De samråd som ska ske när trafikförsörjningprogrammen uppdateras bör utvecklas.
– Samråden är ofta ambitiösa och låter många komma till tals vilket är positivt. Men i flera fall bjuds aktörerna in för sent för att deras synpunkter ska kunna beaktas. Samråden får då funktionen av en remissrunda, vilket inte är tanken, säger Michael Stridsberg, utredare på Transportstyrelsen, och ansvarig för rapporten ”Två generationers regionala trafikförsörjningsprogram”.
De regionala myndigheterna struntar också i att följa EU:s kollektivtrafikförordning. Den kräver att man årligen redovisar all trafik i länet.
”Det är ett krav som efterlevts i väldigt låg utsträckning och bara några få län har tagit fram denna typ av rapporter”, konstaterar Transportstyrelsen.
Artiklar(RSS)
Lämna ett svar