Sveriges bästa magasin om kollektivtrafik och bussbranschen

Miljöpristagare: Att bygga och styra städer måste ändras radikalt

Professor Xuemei Bai, expert på urbanisering och hållbarhet får Volvos Miljöpris 2018.

Det är i städerna som frågan om hållbarhet kommer att avgöras. Det hävdar professor Xuemei Bai som får Volvos miljöpris 2018. ”Urbaniseringen är förmodligen en av de största sociala förändringarna i historien, säger Xuemei Bai. Hon är professor i stadsmiljö och humanekologi vid Fenner School of Environment and Society, vid Australian National University i Canberra, Australien.

Volvos miljöpris, Volvo Environment Prize har funnits sedan 1990 och blivit ett av världens mest prestigefyllda miljöpriser. Det delas ut en gång om året till personer som har gjort framstående vetenskapliga insatser inom miljö och hållbar utveckling. Priset består av ett diplom, en skulptur i glas och en prissumma på 1,5 miljoner kronor. Priset delas ut vid en ceremoni i Stockholm den 28 november 2018.

Idag sker urbaniseringen i världen i ett rasande tempo.

Mer än hälften av jordens befolkning bor i städer och inflyttning till städerna pågår i en aldrig tidigare skådad hastighet. I framtiden behöver vi radikalt annorlunda sätt att bygga och styra städer, säger Xuemei Bai.

Det är förhoppningar om ett bättre liv som varje år lockar miljoner människor till städerna. För ett tiotal år sedan nåddes milstolpen att fler människor numera bor i städer än på landsbygden. Och trenden fortsätter: år 2050 beräknas två tredjedelar av jordens befolkning bo i stadsområden.

Urbaniseringen är förmodligen en av de största sociala förändringarna i historien, säger Xuemei Bai.

Född och uppvuxen i Kina, bosatt i Japan i många år och numera australiensisk medborgare, är hon en ledande expert på hur man kan göra snabbt växande städer mer livsvänliga, hållbara och motståndskraftiga mot sådant som översvämningar och värmeböljor.

Lagos – en ekologisk mardröm. Foto: Thelastcelebrity/Wikimedia Commons.

Hennes fokus ligger på Asien och den globala södern. För när städer i norr försöker – och ibland lyckas – att bli smarta, gröna och koldioxidneutrala, har städer som Lagos, Nigeria, ökat 100-falt och blivit till ekologiska mardrömmar. På bara två generationer gick Lagos från en befolkning på 200 000 till nästan 20 miljoner. Staden är bitvis översvallande rik, men i stor utsträckning kaotisk, med många invånare i slumområden som inte är anslutna till vatten- eller avloppssystem, med ständiga trafikstockningar och luft full av avgaser.

Prognoser visar att om Nigerias befolkning fortsätter att växa som hittills, kan Lagos bli världens största metropol med kanske uppemot 85 miljoner invånare, med drastiska miljökonsekvenser. Men andra megastäder växer i en ännu snabbare takt, såsom Guangzhou och Beijing i Kina eller Kinshasa i Demokratiska republiken Kongo. Faktum är att alla de 10 snabbast växande megastäderna finns i Asien eller Afrika.

– Det sägs ibland att frågan om hållbar utveckling kommer att bli vinnas eller förloras i städerna. Jag skulle gå ett steg längre och säga att frågan om det är möjligt att skapa hållbar utveckling kommer att avgöras i städerna i den globala södern, säger Xuemei Bai.

På bara 30 år har närmare 500 miljoner människor flyttat från landsbygden till Kinas storstäder. På det sättet skapades Kinas exempellöst snabba ekonomiska tillväxt, men till priset av kraftigt förorenad luft och med svåra skador på mark och vatten.

Städer har ett stort ekologiskt fotavtryck. Exempelvis kommer 75% av de globala koldioxidutsläppen från städernas energianvändning. Att göra städer hållbara innebär att man eftersträvar processer som efterliknar dem i naturliga ekosystem, man försöker minska användningen av material och energi och skapa fungerande kretslopp inne i städerna.

– Vi måste börja se städer som ett mänskligt dominerat, komplext ekosystem och hantera dem som sådana. Om vi gör det tror jag att det finns en ljus framtid för människor och våra städer, säger Xuemei Bai.

Share Dela

Taggat som: ,

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

© 2019 Bussmagasinet
rss Artiklar(RSS) rss Kommentarer (RSS)