Sveriges bästa magasin om kollektivtrafik och bussbranschen

Covid-19: Regeringen beslutar om korttidspermittering och anstånd med skatt

Finansminister Magdalena Andersson(S) och regeringen presenterade på måndagsmorgonen åtgärder för att lindra coronakrisens verkningar för företag. Foto: Kristian Pohl, Regeringskansliet.

På en presskonferens på måndagsmorgonen presenterade regeringen flera åtgärder som inte minst transportsektorn och turistnäringen har efterfrågat med anledning av det nya coronaviruset, Covid-19. Ett av förslagen handlar om att företag ska kunna få anstånd med skatteinbetalningar under ett år. Målet är att snabbt och i en betydande omfattning stärka företagens likviditet – i hela företagssektorn. Förslagen bygger på en överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet.

Förslaget om anstånd med skatteinbetalningar innebär att företag kan få anstånd med betalning av arbetsgivaravgifter, preliminärskatt på lön och mervärdesskatt som redovisas månadsvis eller kvartalsvis.

Företagens anstånd omfattar tre månaders skatteinbetalningar och lämnas under längst 12 månader.

De nya reglerna föreslås börja gälla den 7 april 2020 men kan tillämpas retroaktivt från 1 januari 2020. Det innebär att företag som har betalat in skatt på sitt skattekonto i februari och mars kan få skatten återbetald från Skatteverket. Anstånd kommer inte beviljas företag som missköter sin ekonomi eller på annat sätt är oseriösa. Anstånd får inte heller beviljas företag som har större skatteskulder.

Förslaget kan, beroende på hur situationen utvecklas, omfatta över 300 miljarder kronor om hela likviditetförstärkningen via skattekontot utnyttjas.

Förslaget beräknas medföra en offentligfinansiell kostnad på 170 miljoner kronor. Ränta och en anståndsavgift tas ut för anståndsbeloppen. Därutöver ökas Skatteverket anslag med 24 miljoner kronor under året för att kunna hantera anståndsansökningarna.

För till exempel ett konferenshotell med 60 anställda som har en genomsnittlig månadslön på 36 950 kronor och en årsomsättning på 90 miljoner kronor blir den maximala likviditetsförstärkningen genom anståndet 6,8 miljoner kronor. Det motsvarar 7,6 procent av årsomsättningen eller 77,9 procent av kostnaden för arbetskraft under ett kvartal.

Korttidspermittering
Ett annat av de förslag som regeringen presenterade på måndagsmorgonen och som riksdagen ska besluta om är ett system för korttidspermittering.

Förslaget bygger på ett tidigare förslag om ett nytt system för stöd vid korttidsarbete, men subventioneringsgraden utökas kraftigt. Staten kommer att ta tre fjärdedelar av kostnaden för att personal går ned i arbetstid, jämfört med korttidsarbete där kostnaden delas lika mellan arbetsgivare, arbetstagare och staten. Förslaget innebär att arbetsgivarens lönekostnader kan minska med hälften samtidigt som arbetstagaren får ut över 90 procent av lönen. Syftet är att drabbade företag ska kunna behålla sin personal och växla upp snabbt igen när läget vänder.

De nya bestämmelserna kommer träda i kraft den 7 april, men tillämpas redan från 16 mars. De kommer att gälla under 2020.

Den offentligfinansiella effekten beräknas i nuläget till 2,4 miljarder kronor för 2020. Effekten kan emellertid komma att ändras då den bygger på uppskattningar av utnyttjandegrad. Tillväxtverket kommer att administrera stödet och tillförs 20 miljoner kronor.

Förslaget innebär att en arbetstagare med en månadslön på 32 700 kronor som minskar sin arbetstid till 40 procent kommer få behålla 92,5 procent av sin lön, det vill säga 30 200 kronor. Samtidigt minskar arbetsgivarens kostnader för arbetstagaren till 47,5 procent, från 43 000 för lön och arbetsgivaravgifter till 20 425 kronor. Staten står för resterande del av kostnaden, det vill säga 19 350 kronor som motsvarar 75 procent av den totala kostnaden för arbetstidsminskningen.

Share Dela

Taggat som: , , , ,

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

© 2020 Bussmagasinet
rss Artiklar(RSS) rss Kommentarer (RSS)