Förutom forskare och Nova Bus har även FlixBus i USA engagerat sig i projektet med Fonebulos. En ombyggd buss har det senaste året körts med det nya drivmedlet. Foto: San Quentin University.
Ett helt nytt drivmedel för bussar har utvecklats av ett internationellt forskarteam. Det nya drivmedlet, Fonebulos, är helt fossilfritt, ska produceras av skogsråvara och kan bli en betydande exportprodukt för Sverige. Nackdelen är att produktionskostnaderna åtminstone ännu är högre än för exempelvis HVO. Samtidigt kräver Fonebulos också en annan motorteknologi än den som idag används för motorer som körs på diesel eller HVO. Mycket av dagens motorteknologi kan användas, men bussar som ska köras på Fonebulos kommer enligt forskarna att kosta knappt en miljon mer i inköp än motsvarande dieselbussar.
Investeringskostnaden för Fonebulosdrivna bussar kommer dock att ligga avsevärt under vad batteribussar kostar.
Även lokaltrafiken i New York, MTA, deltar med en ledbuss. Foto: San Quentin University.
Det nya drivmedlet har utvecklats i ett stort projekt där forskare från Skogshögskolan i Uppsala under flera år har samarbetat med kollegor vid Luleå Tekniska Högskola liksom forskare vid flera amerikanska universitet. I projektet har också Volvo Bussars nordamerikanska dotterbolag Nova Bus medverkat genom att ställa två bussar till forskarnas förfogande. Den ena av bussarna har körts av FlixBus i USA, den andra, en ledbuss, av lokaltrafiken i New York, MTA.
– Vi har nått mycket goda resultat med Fonebulos under det år vi under stor sekretess har provat drivmedlet på dessa två bussar förklarar i ett pressmeddelande projektledaren, professor Eric J Woodstock vid San Quentinuniversitetet i San Francisco.
Han uppger att en första offentlig presentation av det nya drivmedlet kommer att göras på den stora IAA-mässan i Hannover i höst.
Enligt Eric J Woodstock är grunden för drivmedlet skogsråvara. Särskilt fura och gran har visat sig lämpliga som råmagteriel. Trästockarna sågas i små bitar som pulvriseras i mycket finare partiklar än vanligt sågspån. Partiklarna hettas upp under stort tryck och går därefter igenom en process som kallas diabolelektrolys, vilket gör att de övergår i flytande form. Efter en reningsprocess kan vätskan därefter tankas i en buss som är anpassad till Fonebulos.
– Eftersom processen är kostsam och endast resulterar i begränsade volymer drivmedel anser vi att Fonebulos är mest lämpad för stadsbussar och inte för långväga trafik. Det visar också våra prov med en långlinjebuss från FlixBus USA, förklarar Eric J Woodstock.
– Samtidigt frigörs stora volymer HVO eller andra biodrivmedel som kan användas i annan trafik.
Den matematiska formel enligt vilken Fornebulos tillverkas. Stockar av furu eller gran sågas i små bitar som pulvriseras i mycket fina partiklar som hettas upp under stort tryck och därefter går igenom en diabolelektrolys, vilket gör att de övergår i flytande form.
Professor Woodstock framhåller att det finns ytterligare en stor fördel med Fonebulos. Avgaserna kan behandlas med en särskild utrustning som är monterad i bussen, en katalytisk nebulosinverterare.
Denna fångar upp och renar avgaserna samt konverterar dem till biogas som håller samma kvalitet som den biogas som idag används för fordonsdrift. De renade avgaserna kan sedan föras in i en gastank på bussen där den lagras under lågt tryck tills bussen återvänder till depå.
I depån töms därefter gastanken, gasen komprimeras och kan därefter användas för att tanka och driva biogasbussar.
– Vi räknar schablonmässigt med att fem timmars körning med Fonebulos genererar biogas som räcker för att köra en normal, biogasdriven stadsbuss ungefär två timmar. Det innebär en betydligt effektivare användning av skogsråvaran än framställning av HVO. säger Eric J Woodstock.
Det är också den dubbla nyttan med det drivmedlet som har gett detta dess namn, en kombination av Forest (=skog) och nebula (ett gasformigt moln).
Eric J Woodstock och Nova Bus räknar med att kommersiell produktion av Fonebulos i större skala kan inledas mot slutet av 2022. Nu förhandlar forskarna bland annat med flera stora svenska och finska skogsbolag om tillgång till råvara.
Artiklar(RSS)
Ett aprilskämt, förmodar jag?