
Riksrevisionen ska granska om de statliga medfinansieringarna av kollektivtrafiksatsningar har varit effektiva. Foto: Riksrevisionen.
Riksrevisionen ska granska om de statliga satsningarna på ökad kollektivtrafik har varit effektiva. Likaså om de ligger i linje med de transportpolitiska målen som bland annat betonar vikten av att allt fler människor åker kollektivt. I april nästa år ska granskningen vara klar.
Vid planering av nationella infrastruktursatsningar ska projektens samhällsekonomiska konsekvenser vara en av de faktorer som avgör vilka projekt som prioriteras, så att pengarna läggs där de gör mest nytta.
När staten har gått in som medfinansiär i kommunala och regionala infrastrukturprojekt har satsningarna ofta styrts av förhandlingar mellan de inblandade parterna, vilket bland annat resulterat i att principen om samhällsekonomisk nytta ibland har fått minskad betydelse, konstaterar Riksrevisionen utan att peka ut några konkreta exempel.
– Vi inleder granskningen eftersom processen är komplex och det är oklart om resurserna har styrts mot de mest effektiva lösningarna, säger riksrevisor Helena Lindberg.
Bakgrunden är bland annat målen om att andelen persontransporter med kollektivtrafik, cykel och gång på sikt ska fördubblas. Som en följd av dessa ambitioner har staten satsat på investeringar i infrastruktur, främst när det gäller medfinansiering av anläggningar för kollektivtrafik i kommuner och regioner. Det kan vara mycket stora projekt, som satsningar på spårvägsbyggande, men också relativt små projekt för bättre framkomlighet för busstrafiken lokalt.
Sedan 2018 finns de så kallade stadsmiljöavtalen. De innebär att staten medfinansierar investeringar i infrastruktur som bland annat ska bidra till att en ökad del av persontransporter sker med kollektivtrafik eller cykel. Kommuner eller regioner som får stöd enligt avtalen måste göra minst lika stora motprestationer som bidrar till hållbara transporter eller ökat bostadsbyggande genomförs.
Riksrevisionen pekar på att det finns en risk för att de projekt som väljs ut för statlig medfinansiering inte är de mest samhällsekonomiskt gynnsamma, och att de inte ligger i linje med de transportpolitiska målen.
Granskningen ska svara på om de medfinansieringsåtgärder som staten har vidtagit för att öka kollektivtrafikresandet har varit effektiva, samt om de ligger i linje med det övergripande transportpolitiska målet om en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för människor och näringsliv i hela landet.
Lämna ett svar