Sex av tio känner sig trygga med att resa i kollektivtrafiken. De som känner sig tryggast är äldre kvinnor och folk i mindre städer. De som känner sig otryggast är de som faktiskt inte reser med kollektivtrafik utan väljer bilen istället. Det visar en ny rapport från Svensk Kollektivtrafik (klicka här). Rapporten innehåller också en del överraskningar. Således känner sig gotlänningar otryggast i landet i kollektivtrafiken, medan norrbottningar känner sig tryggast. Likaså upplevs vägen till eller från hållplats eller station som tryggast medan tiden ombord upplevs som minst trygg.
Covid-19-pandemin har påverkat hur tryggheten i kollektivtrafiken upplevs. Under pandemin har tryggheten upplevts lägre än innan pandemin och 47% av de otrygga anger oro att smittas i kollektivtrafiken som en anledning till sin bristande trygghet. Mellan pandemins vågor har dock oron avtagit. Oron för smitta kommer att minska och återgå till ett mer normalt läge, bedömer rapportens författare.
Äldre kvinnor känner sig generellt mest trygga. Likaså de som är bosatta i mindre städer eller tätorter, i de tre nordligaste länen samt i Värmland. Gotlänningar känner sig minst trygga.
Den viktigaste orsaken till att människor känner sig otrygga i kollektivtrafiken är varken pandemin och smittorisken, eller oro för att utsätts för brott. Istället är det risken för förseningar som majoriteten av de otrygga anger (53%) . Det är framför allt på de platser där det är färre och längre mellan avgångarna och störningsinformationen brister som denna otrygghet uppstår.
Tryggheten är dessutom högre på hållplatsen/stationer och på väg till hållplatsen/stationen än ombord. Oro att utsättas för brott och bråkiga/stökiga personer är främst kopplat till stationer/hållplatser.
De personer som upplever otrygghet tycker inte heller att kollektivtrafiken är prisvärd. Däremot är sambandet mellan resefrekvens i kollektivtrafiken och trygghet lågt, men som starkast hos äldre män.
Lämna ett svar