Sveriges bästa magasin om kollektivtrafik och bussbranschen

Förarbristen allt svårare

Bristen på bussförare ökar i hela Europa och yrket lockar få kvinnor. Foto: Volvo Bussar.

Bristen på yrkesförare blir allt svårare i nästan hela världen, både inom gods- och persontrafik. I Europa saknades i fjol personal på sju procent av bussförartjänsterna. I år väntas siffran stiga till åtta procent. När det gäller lastbilsförare är läget ännu mer pressat och i år väntas bristen på dessa uppgå till fjorton procent i Europa. Det framgår av den årliga kartläggning av förarbristen som IRU har presenterat (klicka här). IRU, den internationella vägtransportunionen, är global branschorganisation för de företag som arbetar med person- och godstransporter på väg. Varannat bussföretag pekar i rapporten på svårigheter att locka unga till bussföraryrket som den viktigaste orsaken till förarbristen.

Rapporten konstaterar att bussförarbristen i Europa ökar steg för steg i takt med att resandet ökar, både i kollektivtrafik och i långväga trafik och turisttrafik.

Bussförare som lämnade yrket och skaffade sig andra jobb under pandemin väntas inte återvända till bussbranschen. Färre unga förare utbildas och tar steget in i yrket. Det beror på yrkets bristande attraktivitet, begränsningar när det gäller utbildningskapacitet och en allmänt låg aktivitet för att locka unga. Samtidigt ersätts inte äldre förare som går i pension med nya förare, konstaterar rapporten.

År 2020 var fem procent av tjänsterna inte tillsatt, i fjol var det sju procent och i år väntas siffran stiga till åtta procent.

I Europa som helhet saknades i genomsnitt 6,7 procent av bussförarna. De länder som har den största förarbristen är Sverige, Danmark, Tyskland, Italien och Spanien.

Alarmerande
Å andra sidan har samma länder den högsta andelen kvinnliga bussförare i Europa. Men ändå är kvinnorna bakom bussratten alltjämt få. I Europa som helhet är knappt tolv procent av förarna kvinnor. Här ligger Danmark i topp med 22 procent och Italien i botten med endast sju procent kvinnliga bussförare.

Bristen på unga förare är alarmerande, konstaterar IRU i rapporten. Bara tre av 100 förare i Europa är under 25 år. Danmark har flest unga i yrket med futtigs fyra procent. Liksom när det gäller kvinnorna ligger Italien även här i botten med bara två av hundra bussförare som är under 25 år.

Åldersgapet i yrket är slående: Samtidigt som ungdomarna lyser med sin frånvaro domineras yrket av personer i de högre åldersgrupperna. Nästan en tredjedel av de europeiska bussförarna, 32 procent, är 55 år eller äldre.

Samtidigt är arbetslösheten bland unga under 25 år i Europa hela 18 procent, mer än dubbelt så hög som för arbetsmarknaden i sin helhet. I vissa länder är dessutom ungdomsarbetslösheten mycket högre, exempelvis 38 procent i Spanien.

I undersökningen frågade IRU de europeiska bussföretagen om vad de ansåg vara de två viktigaste orsakerna till förarbristen. Därför är summan av svaren 200 procent:

1. Brist på utbildade förare: 51 %
2. Svårt att attrahera unga till yrket 49%
3. Yrkets dåliga image 29%
4. Besvärliga arbetsförhållanden 26%
5. Övriga åtgärder 24%
6. Svårt att locka kvinnor till yrket 21%

Företagen fick på motsvarande sätt svara på frågan vad de anser att regeringen/myndigheterna bör göra för att tackla bussförarbristen. Såhär svarade företagen:

1. Förbättra möjligheterna till yrkesutbildning 60%
2. Förbättra yrkets image 50%
3. Förbättra arbetsförhållandena 33%
4. Lägre minimiålder för tillträde till yrket 32%
5. Övriga åtgärder 24%

Taggat som: ,

Categorised in: Internationellt, Nyheter

4 kommentarer »

  1. Hur många år har man läst om förarbrist 5 år 10 år? Vad har egentligen hänt i förändringar från bussbranchens sida under motsvarande tid? Ja ingenting som skulle göra det mer lockande. Man va så uppåt när buss kom in på gymnasienivå, dessvärre visade det sig att ungdomarna inte va så intresserade av att bli bussförare. Men att ställa frågan vad företagen tycker regering/myndighet skall göra är väl så tokigt som det bara kan bli. Var finns branschens ansvar.
    Image,arbetsförhållande, anställningsvillkor, löner, förmåner mm det är väl ändå branschens egna problem.

  2. Det kan vara så att all diskussion och ”framtidstro” ligger på förarlösasytem.Det kanske signalerar att bussföraryrket inte är så intressant och viktigt.

  3. Vad ska myndigheterna göra, för de privata och ofta utlandsägda bussbolagen?
    Det enda vettiga verkar att vara att återföra kollektivtrafiken till Region och Kommun Ja, de privata klarar ju inte av att driva verksamheten utan statlig hjälp?
    När jag började köra buss var det för SL, vi var massor av ungdomar, och det var även massor av tjejer i alla åldrar. Personalomsättning kanske var stor, men någon brist var det sällan. För SL utbildade själva nya förare, SL:s avtal med Kommunal var generöst och ingen vinst skickades till utlandet utan allt investerades i nya bussar och personalens väl och ve. Nu vinner ett privat företag en upphandling till lägsta anbud, vinst ska det bli, och betala får förarna göra. Genom att köra 16 år gamla bussar, som saknar reservdelar sedan 5 år tillbaka i tiden. Man vet aldrig om bussen ens ska starta eller om man ska komma fram. Trots att man jobbat i över 40 år kan man inte ens välja de arbetstider man vill ha, man tvingas jobba delade tjänster, med omlopp på 13 h, arbetstid kan vara upp till 10 h/dag med en halvdagstjänst ibland för att reglera den planerade ”övertiden”. Listan på försämringar sedan 1993 kan bli lång, men slutsatsen blir att bussbranschen idag har inget att locka med!
    En glad bussförare är en bra reklampelare för jobbet, en trött och stressad bussförare är det inte.
    Vill ni ha en lösning på bussförarbristen? Eller rättare sagt bristen på folk som vill köra buss, för det finns över 150 000 i Sverige med D-kort som inte vill köra buss! Så, kanske ska ni börja prata med förarna istället för bara om dem? Lösningen finns kanske närmare än ni tror?

  4. Håller med Robert helt och hållet. Åtminstone i Sverige har upphandlingarna gjort att yrket blir allt mindre attraktivt. Inget bolag kan satsa på personalen eftersom det inte finns några krav på god arbetsmiljö i anbuden. Det blir en ond spiral mot botten där alla morötter försvinner undan för undan.
    Det är bara vi gamla som inte har några alternativ som blir kvar. Vi är ca 300 förare i vårt garage. Drygt 100 är över 60 år, 100 är mellan 50 och 60 och knappt 100 är under 50.
    Bussbolagen måste inse problemen och gemensamt förbättra villkoren i BBA och höja statusen för yrket. Med bättre arbetstider, högre lön och fler förmåner skulle vi nog kunna locka fler kvinnor och ungdomar.
    När kollektivtrafiken tas över av regioner och kommuner och när villkoren blivit bättre, då är det dags att prata om yrkesutbildningar.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

© 2025 Bussmagasinet
rss Artiklar(RSS) rss Kommentarer (RSS)