Det är inte alls självklart att barn ska få skolksjuts hemifrån istället för att gå till en uppsamlingsplats någon kilometer bort. Det är föräldrarnas ansvar att se till att barnen på ett tryggt sätt kan ta sig till uppsamlingsplatsen. Det slår högsta förvaltningsdomstolen fast i en prejudicerande dom som kan få stor betydelse när det gäller skolskjutsar.
Det ärende som domstolen har avgjort gäller en familj i Trävattna i Falköpings kommun. Familjens två döttrar, åtta respektive sex år gamla, hänvisades att från hemmet gå till en uppsamlingsplats i en vägkorsning, 1,8 kilometer från hemmet. Flickornas föräldrar protesterade och hävdade att vägen från hemmet till uppsamlingsplatsen var dålig och trafikfarlig, något som kommunen inte ansåg.
Kommunens riktlinjer för skolskjuts är att bedömningen av trafikförhållandena görs med utgångspunkten att vårdnadshavare följer med barn som inte är moget att själv ta sig fram i trafiken.
Föräldrarna överklagade kommunens beslut och ärendet vandrade vida förvaltningsrätten och kammarrätten till högsta förvaltningsdomstolen. Domstolen konstaterade att kommunen inte har någon skyldighet att anordna skolskjuts från en elevs bostadsadress till den plats där utbildningen bedrivs utan det står kommunen fritt att hänvisa elever till särskilda uppsamlingsplatser för skolskjuts, dock med beaktande av bl.a. trafikförhållandena.
Domstolen slår också fast att ”med hänsyn till barnens ålder måste färden mellan hemmet och uppsamlingsplatsen anses falla inom ramen för vårdnadshavarnas tillsynsansvar. Trafikförhållandena kan därför inte anses utgöra skäl för att bevilja dem skolskjuts.”
Det innebär att det inte alls är självklart att yngre barn ska ha rätt till skolskjuts från dörr till dörr utan att föräldrarna har ett ansvar för att barnen kommer säkert till skolskjutsen, även om det innebär någon eller några kilometer att gå på en väg som föräldrarna inte anser är säker för barnen.
Lämna ett svar