Sveriges bästa magasin om kollektivtrafik och bussbranschen

Busland ökar kapaciteten

Satsar på Sverige. Rain Käit är ansvarig för den svenska marknaden där Aivar Paas är sälj- och projektledare. Foto: Ulo Maasing.

I höstas öppnade Busland sin nya anläggning utanför Tallinn i Estland. Nu har företaget kapacitet att ta hand om ett trettiotal bussar samtidigt på sina verkstäder i Estland. Den nya anläggningen gör det också möjligt för företaget hantera avancerade och tidskrävande uppdrag, likaså stora lackeringsuppdrag. Samtidigt arbetar Busland allt mer på plats hos sina kunder. Allt fler av företagets uppdrag gäller nu även nya bussar. Busland planerar nu också att bygga närmare kontakter med små och medelstora bussbolag i Sverige.

När Busland för knappt ett år sedan öppnade sin tredje anläggning i Estland fick företaget en helt annan kapacitet än tidigare. Det gäller inte minst avancerade skadereparationer och lackarbeten. Företagets äldre anläggning i estniska Harjumaa är fortsatt fokuserad på uppgradering av bussar som har gått ungefär halva sin livstid, ”mid-life upgrade”. Alltså den verksamhet som Busland är mest känd för.

Busland startade 2004 som en del av bussföretaget Sebe som i likhet med Busland och en rad andra företag ingår i den familjeägda estniska koncernen Mootor Grupp. 2008 blev Busland ett självständigt företag och ungefär samtidigt började företaget att etablera sig även på den svenska marknaden och i juli 2020 öppnade företaget sitt dotterbolag i Sverige i samarbete med Tuna Trafik. Nu har Busland ett hundratal medarbetare som dels arbetar på de egna verkstäderna, dels på plats hos kunderna. Omsättningen i fjol var cirka 110 miljoner kronor.

I den nya anläggningen kan Busland göra både stora lackarbeten, strajpningar  och andra större uppdrag. Foto: Ulo Maasing.

Fem verkstäder
Företaget har nu fem verkstäder: förutom de tre i Estland finns en mindre verkstad i Tammerfors i Finland där man främst arbetar med karosseriarbeten samt en verkstad i Eskilstuna i samarbete med bussföretaget Tuna Trafik.

Stort jobb: Den här bussen har blivit skev efter en verkstadsolycka. Den som tittar noga ser att ramen är svagt böjd. Att rikta bussen så att den åter kan gå i trafik tar flera månader. Foto: Ulo Maasing.

Den nya anläggningen utanför Tallinn har åtta platser där man bland annat kan rikta bussar med utrustning från svenska Josam, likaså en ny lackbox och flera platser för förberedande arbeten.

Men det är inte bara skador som fixas där. När vi besöker anläggningen står där i en av lackboxarna en helt ny Volvobuss från ett norskt bussföretag för att lackas i företagets design. Omlackeringar är annars ett vanligt uppdrag och omfattar omkring 300 bussar per år.

– Numera arbetar vi en hel del även med fabriksnya bussar. Det är bland annat installation av ombordutrustning och stora lackarbeten och strajpningar, kommenterar Rain Käit som är ansvarig för den svenska marknaden hos Busland och vd för det svenska dotterbolaget Busland AB.

Busland arbetar numera en hel del även med nya bussar, från lackering till installation av ombordutrustning. Ofta görs arbetet på plats hos kunden. Foto: Ulo Maasing.

I det arbetet har han nu fått förstärkning av Aivar Paas som sälj- och projektledare sedan försommaren. En av uppgifterna för Alvar Paas är att hålla kontakt även med mindre bussföretag i Sverige. När det gäller uppgraderingar av bussar mitt i livet har det hittills främst varit större företag som har utgjort kundstocken.

– Nobina var det företag som först insåg värdet av att uppgradera bussar efter halva deras livslängd. Sedan har flera trafikhuvudmän i Sverige också gjort det, och i Norge kräver exempelvis Drammen att bussarna uppgraderas efter halva sin livstid, kommenterar Buslands vd Otto Osula.

– Men vi vill också nå de mindre företagen, hålla vårt nätverk fräscht och täcka hela marknaden. Efter pandemin har även uppdragen med turistbussar ökat, både när det gäller uppgraderingar och utrustning eller lackering av helt nya bussar, berättar Rain Käit.

– Den närmaste tiden ska jag vara mycket på resa i Sverige, träffa kunder och kartlägga behoven, tillägger Aivar Paas.

Buslands nyaste verkstad utanför Tallinn. Foto: Ulo Maasing.

Skev buss
Samtidigt med lackeringen av en ny buss pågår vid vårt besök i verkstaden ett avancerat arbete med att rikta en buss som bokstavligt talat har blivit skev efter en olycka hos ett bussföretag i Sverige. Den två år gamla stadsbussen hade lyfts upp i verkstaden, men rasade ner från lyftanordningen och landade på vänster sida. Inga personer skadades men hela bussen blev skev. När man ser den bakifrån syns det tydligt hur ramen är svagt böjd.

– Bara att rikta karossen tar flera månader. Sedan kommer allt annat arbete till innan bussen åter är klar för trafik, berättar Otto Osula.

– Ett av våra mål med den nya verkstaden är att skapa den bästa verkstaden för skadereparationer, det andra målet är att vi ska klara även svåra lackeringsarbeten.

När Busland startade var den finska marknaden störst för företaget, sedan följde den norska. Men det senaste året har Sverige utgjort drygt hälften av Buslands marknad och företaget har även börjat få kunder i Danmark. 2022 var det bästa året för Busland hittills och från Sverige tog Busland emot cirka 8 – 10 bussar i veckan eller nästan 500 bussar på ett år.

I en nära framtid kan Busland komma att bredda sin verksamhet ytterligare. Företaget för nu diskussioner med en busstillverkare om slutmontering av ombordutrustning på tillverkarens bussar innan de levereras till bussföretagen.

Utmaningar
I likhet med hela bussbranschen brottas även Busland med svårigheter när det gäller att rekrytera medarbetare, likaså av de störningar i leveranskedjorna som gör att många bussleverantörer idag inte kan hålla planerade leveranstider.

– Vi har ett gott samarbete med busstillverkarna när det gäller reservdelar, men det händer att de inte kan leverera vissa delar och inte ens själva vet när de kan få fram delarna. Då försöker vi lösa situationen ändå i samråd med kunden, säger Otto Osula.

Som ett exempel nämner han en buss som hade råkat ut för en sidoskada med luckor som behövde ersättas. Busstillverkaren kunde inte få fram luckorna.

– Då beslutade vi i samarbete med kunden att själv tillverka luckorna för att inte bussen skulle vara ur trafik alltför länge. Flexibiliteten är en av våra starka sidor. Vi vill spara tid för kunden och få ut bussen i trafik igen, men det är alltid kunden som bestämmer, säger Otto Osula.

På gården står flera äldre bussar som vid behov fungerar som reservdelslager. Foto: Ulo Maasing.

– Vi ser utmaningar i varje projekt. Det hjälper oss att utvecklas som organisation, men när det gäller skadereparationer är det mindre skador som dominerar. Och vi vet att tidsaspekten är viktig för kunderna, tillägger Rain Käit.

– Det enda vi inte kan lösa är när reparationskostnaden är alltför hög i förhållande till bussens värde. Men vi har haft uppdrag där en reparation skulle kosta mer än bussens värde och kunden ändå ville ha arbetet utfört. Han var tvungen att ha en buss till ett uppdrag och kunde inte få fram den på annat sätt på grund av leveranstiderna. Så hittills har vi faktiskt aldrig sagt nej till en kund, ler Otto Osula.

Och kniper det finns ett antal äldre bussar på gården bakom den nya verkstaden. De fungerar som reservdelslager när det inte går att få fram reservdelar på annat sätt eller när det inte behövs fabriksnya delar.

Taggat som: , , , , , ,

Categorised in: Nyheter, Reportage

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

© 2024 Bussmagasinet
rss Artiklar(RSS) rss Kommentarer (RSS)