Ledare: Halva kollektivtrafiken på fel väg

Destination för en hel del resenärer när SL skär ner, linjer avvecklas, tturerna blir färre och kreativa lösningar saknas. Foto: Ulo Maasing.

Just nu går utvecklingen åt fel håll för hälften av Sveriges kollektivtrafik. Upphandlingar av busstrafik är utformade så att de riskerar att leda till sämre trafik och färre resenärer. Beslut har fattats om stora nedskärningar både när det gäller buss- och spårtrafik. Konsekvensen blir att kollektivtrafikens konkurrenskraft försvagas. Samtidigt visar de ansvariga en slående brist på nytänkande och kreativitet.

Fyra av tio motoriserade resor ska göras med kollektivtrafik år 2030. Det är ett mål som Sveriges Bussföretag, Svensk Kollektivtrafik och Tågföretagen har enats om. Men det blåser motvind för kollektivtrafiken. I synnerhet för femtio procent av den.

SL och Region Stockholm svarar för ungefär hälften av all kollektivtrafik i landet. Där är motvinden uppe i kulingstyrka. Kanske till och med styv kuling.

Senast såg sig cheferna för två av landets största bussföretag, Nobina Sverige och Keolis Sverige tvungna att slå larm om tre stora upphandlingar av busstrafik som SL nu inleder (klicka här).

Upphandlingarna innebär ett rejält steg tillbaka mot gamla tiders produktionsavtal, samtidigt som bussföretagen ska ta större affärsrisker som kommer att göra trafiken dyrare. Det kan handla om 100 – 150 miljoner i ökade årliga kostnader per år, enbart i Stockholms innerstad.

Detta i ett läge när regionens ekonomi av finansregionrådet Aida Hadžialić (S) har beskrivits som ett slukhål.

Att SL:s ledning vill styra upphandlingar i den riktningen är svårt att förstå.

Anton Fendert (MP), Trafikregionråd i Region Stockholm. Foto: Miljöpartiet.

Bidragit till krisen
Värre är att med det miljöpartistiska trafikregionrådet Anton Fendert i ledningen (MP)+(S)+(C) med stöd av (V) har beslutat att göra dramatiska nedskärningar av kollektivtrafiken i Region Stockholm. Alltså i hälften av landets kollektivtrafik.

Själva har de för övrigt bidragit till SL:s ekonomiska kris. Under många år har SL:s biljettpriser justerats uppåt i takt med kostnadsutvecklingen, något som också MP har stött. Men när den nya majoriteten tog över valde man i ett populistiskt grepp att inte justera biljettpriserna. Kostnaderna skenade medan intäkterna stod stilla.

Någon konsekvensanalys värd namnet gjordes inte. Någon ordentlig konsekvensanalys av de genomförda och kommande nedskärningarna har heller inte synts till. Anton Fendert och SL-chefen David Lagneholm har istället plockat fram en osthyvel i megaformat och börjat hyvla. Och hyvla. Och hyvla.

Självklart kommer nu kollektivtrafikens konkurrenskraft att försvagas och risken för att kollektivtrafiken ska hamna i en nedåtgående spiral är mycket stor. En sådan spiral är svår att bryta och kommer att kräva många års arbete för att åter vända uppåt.

Bilden av en stor del av SL-trafiken idag och i morgon. Foto: Ulo Maasing.

Varningssignaler
Naturligtvis går det inte att bara tuta och köra när pengar saknas och nya resmönster samt ett förändrat arbetsliv har bidragit till att minska efterfrågan på kollektivtrafik, inte minst i Stockholms innerstad.

Varningssignaler har inte saknats.

Redan under brinnande pandemi varnade välmeriterade forskare att resandet efter pandemin inte skulle bli som innan, bland annat genom att fler arbetade hemma åtminstone delar av sin arbetstid. Resenärer skulle inte heller acceptera samma trängsel som tidigare. De traditionella biljettprodukterna skulle inte motsvara den nya tidens behov.

På många håll i landet reagerade de ansvariga för kollektivtrafiken snabbt och förnyade sina kunderbjudanden för att passa deras nya, postpandemiska livsmönster.

Samma sak skedde utomlands. Ett exempel är Oslo. Där var kollektivresandet redan i höstas uppe på samma nivå som innan pandemin. I SL-trafiken är fortfarande var femte resenär försvunnen. Ett av de redskap som huvudmannen i Oslo, Ruter, har använt sig av för att vinna tillbaka resenärerna heter Reis. Det är en appbaserad lösning med dynamisk prissättning. Kunden köper enkelbiljetter som blir billigare ju mer han eller hon reser (klicka här).

Brist på kreativitet
Men medan andra, både i Sverige och utomlands satsade på nya lösningar för att behålla och vinna tillbaka resenärer var passiviteten hos SL och regionens politiker total. Där kan inte heller den förra majoriteten i regionen svära sig fri från ansvar.

SL trampade på med en slående brist på nytänkande och kreativitet. Och gör så alltjämt.

Visserligen ska möjligheterna till viss anropsstyrd trafik utredas. Men i övrigt hyvlas det. Och hyvlas. Och hyvlas.

Linjer försvinner. Många linjer. Andra får sin turtäthet nerdragen. Kunderna jagas bort. Trängseln ökar – vilket gör att fler överger kollektivtrafiken. Det är resenärer som blir mycket svåra att vinna tillbaka.

Att sedan regeringen har valt en politik som på många sätt försvagar kollektivtrafiken gör inte saken bättre. Samtidigt kan det vara värt att den förra regeringen bidrog till att underminera kollektivtrafikens ekonomi genom att inte kompensera den för de åtaganden den förväntades uppfylla under pandemin.

Det är ett tufft mål som branschen satt upp, att fyra av tio motoriserade resor år 2030 ska ska göras med kollektivtrafik. Nu när det hyvlas i halva kollektivtrafiken. Och hyvlas. Och hyvlas.

U.M.