Sveriges bästa magasin om kollektivtrafik och bussbranschen

Självkörande bussar i Almedalen

Autonoma, självkörande, bussar var temat för ett av de inledande seminarierna i Almedalen på tisdagen. Från vänster: Kai Kristoffersen, Vy Buss AS; Malin Andersson, Drive Sweden; Ulrika Hehe (C), riksdagens trafikutskott; Karin Byberg, Västtrafik; John Hultén, K2; Maria Stenström, 2030-sekretariatet. Foto: Ulo Maasing.

I Norge finns självkörande, autonoma, fullstora bussar i reguljär trafik sedan flera år. Tammerfors i Finland har sedan i våras en liknande trafik. Men Sverige har inte kommit lika långt med den nya tekniken. Bussföretaget Vy Buss arrangerade på tisdagen ett seminarium i Almedalen om hur självkörande fordon kan bidra till ett mer hållbart resande, samtidigt som trafiken kan bli mer flexibel för resenärerna.

– Det är inte fråga om att försöka ersätta bussförarna och bussföraryrket. Istället handlar det om kompletteringar till den befintliga kollektivtrafiken och trafik som idag inte finns. Det är en fråga om kostnadseffektiva lösningar för att utveckla kollektivtrafiken, göra den tillgängligare och mer flexibel, betonar Robert Nyberg, vd för Vy Buss AB.

Vy Buss har arbetat med självkörande fordon sedan 2017. I den norska staden Stavanger går sedan två år en fullstor buss i reguljär linjetrafik. Trafiken är en del av huvudmannen Kolumbus kollektivtrafik och den autonoma bussen hade förra året cirka 2 000 resenärer. Företaget är också engagerat i projekt i Sverige som ännu inte har blivit verklighet, bland annat i Arlanda stad, norr om Stockholm. Hittills har nödvändig finansiering från Vinnova uteblivit.

Kai Kristoffersen, projektledare, självkörande fordon, Vy Buss AS. Foto: Ulo Maasing.

En av deltagarna på tisdagens seminarium i Almedalen var Kai Kristoffersen, projektledare för självkörande fordin vid Vy Buss i Norge.

Han lyfte fram flera områden där självkörande fordon kan ge betydande fördelar.

– I glesbygden krymper kollektivtrafiken varje år. Men med självkörande fordon kan man erbjuda mer kollektivtrafik hela dygnet.

– Men även i städer kan självkörande bussar bidra till en bättre kundupplevelse, exempelvis vid hållplatser. Där stannar de på exakt rätt ställe varje gång. Det gör trafiken tillgängligare exempelvis för rullstolsburna personer eller personer med nedsatt syn.

– Vi har sett att det fungerar och har två projekt igång i Norge. Men i Sverige händer inget, sa Kai Kristoffersen.

Han betonade att innovation, ny teknik och autonoma bussar kan bidra till att ändra människors beteenden och ge mer kollektivresor för pengarna.

Flexibelt
John Hultén, föreståndare för Sveriges nationella kunskapscentrum för kollektivtrafik, betonade att det inte är tekniken i sig som är viktig utan vad den åstadkommer. Kollektivtrafiken måste få en större roll.

– Det viktiga är vad vi vill för framtiden och hu vi tar oss dit. Vi vill skapa en möjlighet för människor att ta sig dit man vill när man vill. Då behövs traditionell kollektivtrafik, men till det kommer andra lösningar som autonoma bussar, delade fordon med mera sa John Hulthén.

Karin Byberg, strateg, Västtrafik. Foto: Ulo Maasing.

Karin Ryberg, strateg på Västtrafik, framhöll Västtrafiks kundundersökningar visar att det inte är omtanke om miljö och klimat som får människor att välja kollektivtrafiken.

– Det avgörande är att människor får sina resbehov uppfyllda. Flexibla lösningar kommer. Det visar bland annat erfarenheterna från våra försök med anropsstyrd trafik i Kinna och Ulricehamn. I sådan trafik kan autonoma bussar spela en viktig roll. Där har var tredje resenär vågat släppa ratten och välja kollektivtrafiken.

– Dessutom kan jag avslöja några resultat från vår kommande stora kundundersökning. Resenärerna är öppna för att resa med självkörande fordon.

Acceptans
På plats i Almedalen fanns också Ulrika Heie (C), ordförande i riksdagens trafikutskott.

– En intressant fråga är vilken roll politiken ska ha, vad behöver vi politiker göra, lokalt och nationellt? Vi kan ju inte hamna efter i Sverige.

Malin Andersson, vd för Drive Sweden, tog upp en annan aspekt när det gäller de självkörande fordonen.

– De måste accepteras av människor. Vi var tidigt ute i Sverige med projekt med riktiga resenärer i bland annat Kista och Barkarbystaden. De visade att resenärerna gillade det, men tekniken var väldigt omogen.

– Sedan dess har tekniken utvecklats. Men tyvärr följdes inte projekten med några riktiga storskaliga försök i Sverige. Det är väldigt synd. När vi testar tekniken utvecklas den och behöver utvecklas även i svenska förhållanden.

Värde
Kiai Kristoffersen betonade att det är viktigt att aktörerna i Sverige och Norge ser vilket värde tekniken tillför, inte bara tekniken i sig.

Förutom tillgängligheten på hållplatserna framhöll han att autonoma fordon ökar trafiksäkerheten.

– Omkring 95 procent av alla trafikolyckor orsakas av människor, av dig och mig. Datorer gör inte fel.

– Hållbarheten ökar också. När bussen körs av en dator och inte av en förare minskar energiförbrukningen med tio procent.

Taggat som: , , , ,

1 kommentar »

  1. Jodå, jag var på plats denna paneldebatt. Vad jag tycker man missar i frågan är den andra delen om vad bussföraryrket handlar om som även måste belysas, serviceyrket.

    Hur kan den självkörande bussen:
    * Hälsa välkommen
    * Upptäcka om passageraren behöver annat än just resan, ex en läkare
    * Höra exempelvis om ett hjullager är dåligt och i värsta fall.. Kan den självkörande bussen ta loss eldsläckaren och släcka däcksbranden och rädda passagerare från att brinna inne..?

    En bussförare är mer än bara en förare, ibland måste även rollen som ”jourhavande medmänniska” komma in.

    Det går inte bara vara ”fartblind” och se förarlösa bussar som en lösning på förarbrist om man lever i den världen..

    Vänligen
    Peter

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

© 2024 Bussmagasinet
rss Artiklar(RSS) rss Kommentarer (RSS)