Bristande framkomlighet är en stor utmaning för busstrafiken. ”– Framkomlighet är helt avgörande för att fler ska välja bussen”, säger Sveriges Bussföretags branschchef Anna Grönlund. Foto: Ulo Maasing.
Dålig framkomlighet för busstrafiken kostar hundratals miljoner i ökade produktions-kostnader. Bara för den upphandlade linjetrafiken. Även turist- och beställningstrafiken drabbas av höga kostnader på grund av bristande framkomlighet för bussarna, – 250 miljoner per år bara i Stockholm. Det framgår av den årliga statistikrapporten från Sveriges Bussföretag som presenterades på fredagsmorgonen. För den som vill veta en rad fakta om bussbranschen i Sverige är rapporten något av en guldgruva.
Framkomligheten för busstrafiken är en av de frågor som lyfts fram särskilt i årets rapport. Och samtidigt som bristande framkomlighet är ett stort problem har lönsamheten för den upphandlade busstrafiken rasat. År 2019 var rörelsemarginalen för de bussföretag som kör upphandlad trafik 4,33 procent. 2024 hade den sjunkit till -0,7 procent. En ren förlustverksamhet, alltså.
– Bättre och mer utbyggd kollektivtrafik kräver företag som kan investera. När marginalerna är negativa blir det svårare att förnya fordonsflottan, utveckla trafiken och möta resenärernas behov. Därför behöver affärsmodellerna bli mer långsiktigt hållbara och riskerna fördelas bättre mellan beställare och trafikföretag, , branschchef på Sveriges Bussföretag.
I beställningstrafiken är utvecklingen mer positiv och drygt hälften av företagen rapporterar om en ökad omsättning. Även de bussföretag som arrangerar resor har ökat omsättningen, men inte lika mycket som i beställningstrafiken.
Både den upphandlade busstrafiken och turist- och beställningstrafiken skulle spara stora pengar om bussarna kom fram bättre i trafiken, främst i storstäderna. Rapporten lyfter fram siffror från konsultföretaget Tyréns och bussoperatören Nobina. Bättre framkomlighet skulle minska kostnaderna för busstrafiken med nästan 800 miljoner per år. Samtidigt skulle fler ta bussen – enligt rapporten skulle ökad framkomlighet kunna ge 18 miljoner fler bussresor per år.
Branschorganisationen Svensk Kollektivtrafik lyfte också för några veckor sedan fram framkomlighetsproblemen för kollektivtrafiken.
– När kollektivtrafiken fastnar i bilköerna blir restiden längre, punktligheten sämre, komforten lägre och kostnaden för att köra trafiken högre. Följden blir att fler tar bilen och att bilköerna växer, framhöll Svensk Kollektivtrafiks Johan Wadman och Lars Sandberg.
Enbart i Stockholm kostar bristande framkomlighet turistbussföretagen 250 miljoner om året. Foto: Ulo Maasing.
Turistbussar
Studier som Sveriges Bussföretag har låtit göra visar på stora kostnader som orsakas av bristande framkomlighet även för turist- och beställningstrafiken. Det handlar bland annat om möjligheterna att nå besöksmål, angöring och parkering. I Stockholm är det 250 miljoner om året. I Göteborg 100 miljoner.
– Framkomlighet är helt avgörande för att fler ska välja bussen. Signalprioritering, busskörfält och bättre möjligheter till angöring är konkreta åtgärder som kan göra stor skillnad, säger Anna Grönlund.
Antalet elbussar har ökat snabbt i Sverige. Vid slutet av 2011 fanns fyra elbussar i trafik, vid slutet av förra året var de 2 336. Foto: Ulo Maasing.
Utsläpp
Rapporten från Sveriges Bussföretag visar också att den nästan 20-åriga utvecklingen av minskade utsläpp av växthusgaser från busstrafiken bröts 2024. Anledningen är att regeringen då sänkte reduktionsplikten. Men sedan minskade utsläppen med fyra procent förra året, delvis beroende på elektrifieringen av den upphandlade busstrafiken.
För den kommersiella busstrafiken är utsläppen fortfarande mycket högre än 2022 – faktiskt 50 procent högre. Användningen av HVO minskade samtidigt kraftigt. Men nu har utsläppen alltså minskat något.
– Det är positivt att utsläppen nu minskar igen. Samtidigt visar utvecklingen hur stor betydelse de politiska styrmedlen har. Elektrifieringen går snabbt, men biodrivmedel kommer att vara viktiga under lång tid framöver. När fossil diesel blir mer konkurrenskraftig än förnybara alternativ får det därför snabbt genomslag i utsläppen, säger Anna Grönlund.
Lite siffror i korthet från rapporten:
I slutet av 2025 fanns i Sverige 14 528 bussar i trafik, det högsta antalet sedan 2019. Flest fanns i Västra Götalands län (3 630) Stockholms län (2 699) och Skåne län (1 248).
Såhär fördelade sig bussarna efter klass:
I (stadsbuss) 3948
II (regionbuss) 6 136
III (turist/långfärdsbuss) 1 829
A (mindre stadsbuss) 99
B (mindre långfärdsbuss) 1 841
Okänd 675
Färre företag – stor förarbrist
Sedan 2020 har utvecklingen mot färre och större bussföretag fortsatt. 2020 fanns 246 bussföretag som arbetade med linjetrafik, i fjol var det 199. Bussföretagen inom beställnings- och turisttrafik minskade samtidigt från 584 till 549. Totalt minskade antalet bussföretag i landet under perioden från 885 till 792.
Rapporten visar också de utmaningar som bussföretagen har när det gäller kompetensförsörjning. Fram till 2028 behöver branschen rekrytera 6 900 bussförare och 400 bussmekaniker. Landets bussförarkår är en åldrande skara. Bara fyra procent är under 30 år medan 39 procent är 61 år eller äldre.
Artiklar(RSS)
Lämna ett svar