Hur tjänstekoncessioner i kollektivtrafiken ska upphandlas har blivit en fråga som splittrar branschen. Sveriges Bussföretag vill ha ökad konkurrens i upphandlingarna medan kollektivtrafikmyndigheternas och länstrafikbolagens organisation Svensk Kollektivtrafik vill ha större möjligheter till direktupphandling.
Det som har utlöst splittringen är ett förslag på en ny lag som Näringsdepartementet som vill införa om upphandling av koncessioner (LUK). Tanken är att den nya lagen ska börja gälla den 1 april nästa år.
En tjänstekoncession i kollektivtrafiken kan lite förenklat beskrivas som ett avtal där operatören tar en stor, egen ekonomisk risk samtidigt som man tar ett driftsansvar som går utöver det som gäller vid vanliga upphandlingar.
Tanken med tjänstekoncessioner är att skapa starka ekonomiska drivkrafter för trafikföretagen att utveckla trafiken och locka allt fler allt resa kollektivt. Oftast handlar det om starkare drivkrafter än i vanliga incitamentsavtal.
Konkurrensverket har applåderat förslaget till den nya lagen. Verket ser många fördelar med att den nya koncessionslagen också ska gälla kollektivtrafik, även om man vill ha vissa, mindre ändringar i den.
Också Sveriges Bussföretag gillar i allt väsentligt förslaget.
Idag är rättsläget osäkert om hur tilldelning av tjänstekoncessioner i kollektivtrafiken ska gå till. Följden är att sådana koncessioner används alldeles för sällan, anser bussföretagen. Den nya lagen skulle göra att man får enhetliga regler när det gäller upphandlingar av kollektivtrafik, vare sig det är tjänstekoncessioner eller mer traditionella upphandlingar.
En ökad användning av tjänstekoncessioner skulle öppna för mer kollektivtrafik för skattepengarna, ge operatörerna ett större ansvar och skapa bättre förutsättningar för kollektivtrafik på kommersiella villkor, anser Sveriges Bussföretag.
Svensk Kollektivtrafik, som företräder de regionala kollektivtrafikmyndigheterna och länstrafikbolagen, vill däremot inte att förslaget ska bli verklighet. Det finns, menar Svensk Kollektivtrafik, ingen anledning att i svensk rätt införa mer av konkurrensutsättning än vad som krävs i EU-rätten.
Svensk Kollektivtrafik vill inte heller att de regionala kollektivtrafikmyndigheternas möjligheter att direktupphandla trafik ska begränsas. EU:s kollektivtrafikförordning ger de upphandlade myndigheterna att direktupphandla trafik av ”mindre värde” eller järnvägstrafik.
– Det finns, skriver Svensk Kollektivtrafik i sitt remissvar, ingen anledning att inskränka de regionala kollektivtrafikmyndigheternas ”verktygslåda” genom att i svensk rätt föreskriva konkurrensutsättning i större utsträckning är vad EU-rätten föreskriver.
Lämna ett svar