Resandet med kollektivtrafik ökar betydligt snabbare i Norge än i Sverige. Här passerar en av Ruters bussar universitetet i Oslo. Foto: Ulo Maasing.
Resandet med kollektivtrafiken ökar betydligt snabbare i Norge än i Sverige – trots att man i vårt grannland inte har några prestigefyllda fördubblingsprojekt och –ambitioner. I Sverige ökade kollektivresandet förra året med tre procent enligt myndigheten Trafikanalys. I Norge var ökningen nästan dubbelt så stor, fem procent enligt Statistisk Sentralbyrå, Norges motsvarighet till SCB.
I vårt västra grannland gjordes förra året öv er 600 miljoner kollektivresor, mer än någonsin förr. Det innebär en ökning med 4,9 procent jämfört med året innan. Bussen dominerar med 356 miljoner resor, men har också den lägsta resandeökningen med 3,6 procent.
Med spårtrafiken i Norge gjordes det 234 miljoner resor (+6,6 %) och med båt 11 miljoner resor (+10,0 %). Norge har ju en omfattande vattenburen kollektivtrafik längs landets långa kust.
Enligt Trafikanalys gjordes i Sverige förra året 1 482 miljoner kollektivresor, räknat i antal påstigningar i kollektivtrafiken. Även här dominerar bussen resandet med 775 miljoner påstigningar i fjol vilket är 52 procent av alla påstigningar i kollektivtrafiken. Stockholms tunnelbana slår igenom kraftigt i statistiken och hade 23 procent av alla påstigningar i kollektivtrafiken, Järnväg hade 14 procent och spårväg tio procent.
Under år 2015 uppgick de totala kostnaderna för rikets lokala och regionala kollektivtrafik till knappt 43 miljarder kronor.
Intäkterna från verksamheten var knappt 21 miljarder kronor eller48 procent. Resterande del av kostnaderna täcktes av bidrag/tillskott från landsting, kommuner och stat. År 2015 finansierade landstingen 46 procent, kommunerna fem procent och staten genom Trafikverket en procent av verksamheten. Sedan några år tillbaka ökar det offentligas andel av finansieringen, från 49 procent 2012 till 52 procent 2015.
Självfinansieringsgraden (det vill säga den del av intäkterna som betalas via biljetterna) skiljer sig åt markant mellan de olika länen. Ju högre självfinansieringsgrad, desto lägre andel av kollektivtrafikens kostnader betalas via skattsedeln.
Stadsbuss i Visby. Gotland har den lägsta självfinansieringsgraden av kollektivtrafik i Sverige. Foto: Ulo Maasing.
Högst självfinansieringsgrad under år 2015 hade Hallands och Skåne län med 58 respektive 57 procents självfinansiering, det vill säga mer än hälften av den totala volymen täcks där av verksamhetsintäkter.
Gotlands och Dalarnas län hade lägst självfinansieringsgrad, cirka 23 respektive 25 procent av intäkterna kom där från den egna verksamheten. I Kalmar, Hallands och Stockholms län har självfinansieringsgraden ökat sedan 2007, medan den sjunkit i nästan alla andra län. I Blekinge och Dalarnas län har den sjunkit mest, men även i Västra Götalands och Skåne län har den sjunkit märkbart.
Storstadsregionerna Stockholms län, Västra Götalands län och Skåne län dominerar på många sätt inom kollektivtrafiken. Tillsammans står de för knappt 60 procent av utbudet i fordons- och vagnkilometer, 70 procent av transportarbetet i personkilometer, och 84 procent av antalet påstigningar i hela Sverige.
Invånarna i Stockholms län gjorde flest påstigningar under år 2015, i genomsnitt 361 resor per invånare, medan boende i Västra Götalands län gjorde 171 påstigningar och boende i Skåne län 123 påstigningar per person. Det kan jämföras med invånarna i Gotlands län, där invånarna i genomsnitt gjorde endast 15 påstigningar per person med kollektivtrafiken under året.
Artiklar(RSS)
Lämna ett svar