En bränslecellsbuss kör över Waterloo bridge i London. Foto: Ulo Maasing.
Att tanka och driva bussar med vätgas hävdar sig väl kostnadsmässigt med diesel. Det slås fast i ett stort europeiskt projekt där tolv bussoperatörer och tio leverantörer av vätgas och tankningsutrustning har deltagit, NewBusFuel. Projektet konstaterar att storskalig tankning av vätgasbussar är både ekonomiskt och tekniskt möjligt för stora flottor av bränslecellsbussar. Projektet har däremot inte tagit ställning till kostnaderna för själva bussarna.
Rapporten från NewBusFuel konstaterar att vätgas som drivmedel för bussar och andra fordon anses som en av de bästa lösningarna för att eliminera emissioner från transportsektorn. Tekniken utvecklas snabbt, och idag finns på många håll små flottor av bränslecellsbussar och -bilar.
En väsentlig fråga är hur teknologin kan skalas upp för att möta behoven för storskaliga transportlösningar. Utmaningen är, konstaterar deltagarna i projektet, särskilt stora när det gäller bussar där stora bussdepåer kräver enorma kvantiteter drivmedel. En av utmaningarna är att skala upp teknologin för att möta dessa behov.
Deltagarna i projektet slår nu fast att svaret är entydigt. Storskalig tankning av vätgas är både ekonomiskt och tekniskt möjlig. Visserligen behöver teknik och standarder utvecklas vidare, men det finn inga stora hinder för att börja använda teknologin.
De tio medverkande leverantörerna av vätgas och tankningsutrustning (bland dem Vattenfall) och tolv bussoperatörerna har arbetat med att utforma storskaliga lösningar och olika lösningar för leverans av vätgas, från leveranser med tankbilar till produktion i själva bussdepån. Man har sett på depåer mellan ungefär 50 till 260 bussar. Dessa behöver mellan 1000 och 5000 kilo vätgas dagligen.
Man fann i projektet att busstankning i den här storleksordningen är ekonomiskt hållbar. Produktionskostnaden är beroende av var produktionen sker, men kan till och med med dagens teknik pressas till under 6 euro/kilo.
Tankstationerna kan nå 100 procents driftsäkerhet, vilket är ett krav från bussoperatörerna. De är också yteffektiva och kan klara sig med en yt av 400 kvadratmeter om vätgasen levereras med lastbil. Om produktionen sker på platsen krävs större yta.
Städer som har deltagit i projektet är Aberdeen, Birmingham, London, Bryssel, Wuppertal, Madrid, Bolzano, Stuttgart, Potsdam, Hamburg, Riga och Oslo.
Artiklar(RSS)
Lämna ett svar