Sveriges bästa magasin om kollektivtrafik och bussbranschen

400 bussar och 750 förare för att klara dålig framkomlighet

Diskuterade kollektivtrafikens kostnadsökningar i Almedalen: Kristoffer Tamsons(M), trafikregionråd, Henrik Daagnäs, vd Nobina Sverige, Helena Leufstadius, vd Svensk Kollektivtrafik, Per Kågeson, miljödebattör samt Henrik Dahlsson, Scania. Foto: Ulo Maasing.

Allt mer försämrad framkomlighet för busstrafiken ökar kostnaderna för kollektivtrafiken kraftigt. Det hävdade Nobina Sveriges vd Henrik Dagnäs på ett seminarium på tisdagen i Almedalen om kollektivtrafikens kostnadsutveckling. ”Busstrafiken går långsammare och långsammare för varje dag”, konstaterade Henrik Dagnäs.

Nobina har analyserat utvecklingen och konstaterar att busstrafiken i de svenska städerna går 2,5 procent långsammare idag, jämfört med 2013. Störst är försämringen i Stockholm och Göteborg, men även i medelstora svenska städer har framkomligheten blivit sämre och busstrafiken långsammare.

Henrik Dgnäs, vd Nobina Sverige: Busstrafiken i landet går långsammare varje dag. Foto: Ulo Maasing.

– För hela branschen innebär det att det behövs 750 fler bussförare, utan att vi erbjuder någon som helst förbättring av trafiken. Likaså går det åt 400 fler bussar för att kompensera den allt sämre framkomligheten, framhöll Henrik Dagnäs.

Om just framkomlighetsproblemen och hur de ökar kostnaderna för kollektivtrafiken rådde stor enighet bland deltagarna i Svensk Kollektivtrafiks seminarium som hade en rubrik där organisationen hade lånat en del av vokabulären från USA:s president Donald Trump: Är kollektivtrafikens skenande kostnader fake news? Trump började tidigt med att använda uttrycket fake news för att misskreditera medier eller personer med en annan verklighetsbild än hans egen ”sanna”.

Helena Leufstadius, vd för Svensk Kollektivtrafik: Sveriges Bussföreetag och SKL ägnar sig åt fake news. Foto: Ulo Maasing.

Pekade ut
Svensk Kollektivtrafiks vd Helena Leufstadius pekade ut både Sveriges Bussföretag och SKL (Sveriges kommuner och landsting) för att ägna sig åt ”fake news”, för att sprida en bild av kostnadsutvecklingen i branschen som inte bygger på fakta.

– Upprepar man ett påstående tillräckligt ofta uppfattas det som sanning. Det blir en papegojeffekt.

– Visst har kostnaderna i kollektivtrafiken ökat snabbare än resandet. Men det beror på medvetna val som politikerna har gjort. Vi har haft en stor ökning av utbudet, tillgänglighetsanpassat fordonen, haft en löneutveckling som följer index och satsat mycket på miljöfrågorna. 2008 var 8 procent av kollektivtrafiken fossilfri, nu är det 86 procent. Det är klart att det bidrar till ökade kostnader, men det handlar genomgående om medvetna val, sa Helena Leufstadius.

Hon pekade också på att de första trafikupphandlingarna på 90-talet gjorde att kostnaderna för kollektivtrafiken gick ner dramatiskt.

– Men samtidigt visade operatörerna röda siffror. Nu har kostnaderna ökat men operatörerna är lönsamma, och det ska de vara för att kunna utveckla sin verksamhet, framhöll Leufstadius.

Konsekvenser
Henrik Dagnäs ifrågasatte om politikerna alltid är medvetna om konsekvenserna av de beslut de fattar. Utan att ifrågasätta tillgänglighetskraven i busstrafiken pekade han som exempel på att krav på låggolvsbussar och liknande avsevärt har minskat busstrafikens kapacitet.

– Ska kollektivtrafiken finansiera lokala biogasbolag, eller ska de konkurrensutsättas och drivas att effektivisera sin verksamhet genom att agera på en marknad? Och kollektivtrafiken i Sverige arbetar inte alls med prisdynamik idag vilket skulle kunna kapa de dyra trafiktopparna.

Inför elektrifieringen av busstrafiken manade Dagnäs politikerna till att inte styra teknikvalen.

– Elbussar är inte bara teknik, utan även logistik. Vi arbetar mycket med hur man smartast inför elbussar. När vi analyserar elbussystem kan totalkostnaderna variera upp till 20 –25 procent beroende på vilken laddinfrastruktur man väljer.

Nöjd bransch
Per Kågeson, tidigare professor och nu välkänd miljödebattör menade att branschen alltjämt kan sänka både sina kostnader och sin miljöpåverkan, delvis utan några stora insatser.

– Branschen är lite för nöjd. Kanske beror det på ryckigheten och den dåliga framkomligheten i storstadstrafiken, men energiåtgången per fordonskilometer har i busstrafiken bara sjunkit med en procent medan den i den tunga lastbilstrafiken har sjunkit med fem procent. Det finns en stor potential i busstrafiken för att ytterligare utveckla ekonomisk körning, sa Kågeson.

Kristoffer Tamsons(M), trafikregionråd: Vi har lyckats bryta kostnadskurvan. Foto: Ulo Maasing.

Region Stockholms trafikregionråd Kristoffer Tamsons(M) konstaterade att kostnadsutvecklingen i branschen delvis beror på en kraftig utbyggnad av trafiken.

– Men kollektivtrafiken har också ömsat skinn. Det är inte samma kollektivtrafik som förr utan vi har satsat på ekologi, tillgänglighetsanpassning och så vidare. Stockholm blev exempelvis första huvudstadsregion i världen med en helt fossilfri kollektivtrafik. Framkomlighetsproblemen är däremot tuffa och när vi sätter in fler bussar får vi inte fler resenärer utan fler bussar som sitter fast i trafiken, konstaterade Kristoffer Tamsons.

Samtidigt slog han fast att det går att bryta kostnadskurvan.

– När jag tog över som ansvarig för kollektivtrafiken i Stockholmsregionen för fem år sedan hade vi en årlig kostnadsökning på 5 – 6 procent, och den tenderade att accelerera. Vi arbetade hårt med att effektivisera verksamheten för att skapa ett reformutrymme.

– Nu har vi pressat ner kostnadsökningarna till 1,8 procent i år. Samtidigt har vi ökat trafiken och fått fler resenärer. Nu är kostnadsökningarna långsammare än resandeökningen och kollektivtrafiken i Storstockholm vinner marknadsandelar, framhöll Kristoffer Tamsons.

Att olika upphandlare ställer kostnadsdrivande särkrav på just ”sin” busstrafik i samband med upphandlingar har ofta lyfts fram som en faktor som ökar kollektivtrafikens kostnader.

– Frågan om särkravens betydelse drivs mycket av Sveriges Bussföretag, men det är något som vi i stort har kommit förbi, hävdade Helena Leufstadius.

Share Dela

Taggat som: , , ,

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

© 2019 Bussmagasinet
rss Artiklar(RSS) rss Kommentarer (RSS)