Det är dyrt att ha ont om pengar. Ny forskning visar att låginkomsttagare betalar mer för sina resor med kollektivtrafiken än vad andra resenärer betalar. detta trots att ett motiv för att subventionera kollektivtrafiken är att förbättra resmöjligheterna för resenärer med lägre inkomst. Anledningen till att låginkomsttagare betalar mer än andra för sina resor är att de inte köper månadskort som i längden är ett billigare alternativ, konstaterar forskare vid K2, Sveriges nationella centrum för forskning och utbildning om kollektivtrafik.
– Låginkomsttagare reser i större utsträckning med enkelbiljett, som i längden blir dyrare än att till exempel köpa ett månadskort, berättar K2:s Anders Bondemark som är doktorand hos Lunds universitet och Statens väg och transportforskningsinstitut, VTI. Genom att studera i vilken utsträckning resenärer i svensk kollektivtrafik har köpt något slags månadskort eller årskort och om det skiljer sig åt beroende på inkomst kan forskarna visa att resenärer med lägre inkomst betalar mer för sina resor.
− Eftersom kollektivtrafikens månadskort är det mest subventionerade betalningsalternativet, blir det en olycklig fördelningspolitisk effekt när de med lägre inkomst väljer bort det, säger Anders Bondemark.
Men en internationell utblick visar enligt forskarna att det finns olika möjliga lösningar för att göra det lättare för resenärer med lägre inkomst att resa kollektivt. Det kan vara allt från gratis kollektivtrafik till att specifikt subventionera låginkomsttagares resor. Nackdelen är att dessa lösningar ofta är antingen kostsamma eller stigmatiserande och administrativt tungrodda.
– En spännande lösning som kan vara inspirerande för svenska kollektivtrafikmyndigheter är Londons så kallade Oysterkort, som automatiskt väljer det betalningsalternativ som är mest förmånligt för resenären, baserat på hur många resor som verkligen genomförs. I kombination med billigare enkelbiljetter skulle ett sådant reskort kunna förbättra situationen för många resenärer med begränsat ekonomiskt utrymme, säger Anders Bondemark.
Klicka här för att ta del av forskningsresultaten på engelska)i en artikel i Public transport in Sweden.
Lämna ett svar