Staten behöver visa ett ökat engagemang för kollektivtrafiken de kommande åren för att hindra en nedåtgående spiral, anser en grupp forskare vid K2, Sveriges nationella centrum för forskning om kollektivtrafik. Foto: Ulo Maasing.
”Det finns en risk för nedskärningar som kan leda kollektivtrafiken in i en nedåtgående spiral. Staten behöver visa ett ökat engagemang för kollektivtrafiken de kommande åren”. Det säger John Hultén, föreståndare för K2, Sveriges nationella centrum för forskning och utbildning om kollektivtrafik. Bakgrunden är en ny 50-sidig rapport från forskare vid K2 där utmaningar, möjligheter och vägval som kollektivtrafiken står inför med anledning av covid-19-pandemin.
Covid-19 pandemin har påverkat både efterfrågan på och bilden av kollektivtrafiken på ett unikt sätt. Biljettintäkterna har minskat, då många har följt myndigheternas rekommendationer att undvika kollektivtrafik. Dessutom har problemet med plankning, det vill säga resenärer som reser utan att lösa biljett, ökat. Samtidigt har kostnaderna för att driva kollektivtrafiken varit i stort sett oförändrade.
Forskare från Sveriges nationella centrum för forskning och utbildning om kollektivtrafik, K2, beskriver i en ny rapport, ”Public transport funding under pressure”, de utmaningar, möjligheter och svåra vägval som regioner och kollektivtrafikmyndigheter nu står inför på grund av pandemin. Klicka här för att läsa rapporten på engelska.
Forskarna har närmare studerat de tre storstadsregionerna Stockholm, Västra Götaland och Skåne. Regionerna har mött pandemin på delvis olika sätt. Skåne minskade tidigt trafiken för att reducera kostnaderna, medan Stockholm och Västra Götaland behöll trafiken i princip oförändrad
– Staten har under pandemin, på adhoc-basis, skjutit till öronmärkta bidrag till kollektivtrafiken. Det har täppt till en del av finansieringsgapet, men regionerna har trots det fått skjuta till betydande belopp, säger K2:s föreståndare John Hultén som är en av rapportens författare.
– Det finns nu en risk för nedskärningar som kan leda kollektivtrafiken in i en nedåtgående spiral. Det vore olyckligt, särskilt med tanke på den omställning som krävs inom transportsektorn för att nå klimatmålen.
Forskarna beskriver i rapporten möjliga åtgärder för att förbättra kollektivtrafikens ekonomi och för att kollektivtrafiken ska kunna utgöra en grund för ett mer hållbart transportsystem. Det kan handla om att se över prissättning, erbjuda mer flexibla lösningar, sprida ut efterfrågan över dygnets timmar genom förbättrad trafikinformation och så vidare. Pandemin kan på så sätt fungera som en katalysator för utveckling och förbättring av kollektivtrafiken, menar forskarna.
– Mycket talar för att staten behöver visa ett ökat engagemang för kollektivtrafiken de kommande åren, ekonomiskt men också för att stödja kollektivtrafikens aktörer att hitta nya lösningar för att möta nödvändiga strukturförändringar i pandemins kölvatten, säger John Hultén.
Artiklar(RSS)
Lämna ett svar