
Antalet turistbussar i trafik minskade i fjol med 43 procent och långfärdsbussarna med 36 procent. Foto: Ulo Maasing.
Nästan varannan turistbuss och mer än var tredje långfärdsbuss försvann i fjol från de svenska vägarna. Det visar årets statistikrapport från Sveriges Bussföretag. Rapporten visar en del av de utmaningar som bussbranschen i Sverige står inför mot bakgrund av covid-19-pandemin. En rad andra trender framgår också, bland annat har bussföretagen som kör linjetrafik under lång tid blivit färre men större. Charterbussföretagen, däremot, har blivit mindre i storlek men ungefär lika många till antalet. Statistiken visar också att bussföraryrket fortsätter att vara starkt mansdominerat och att få unga alltjämt söker sig till yrket. Utsläppen från busstrafiken har minskat dramatiskt under åren 1990 – 2019.
Årets upplaga av Sveriges Bussföretags statistikrapport är på 41 sidor och kan laddas ner genom att klicka här.
Rapporten publiceras när bussbranschen alltjämt är i den kris som orsakats av covid-19-pandemin. Rapportens uppgifter baseras på statistik från 2020 och tidigare. Ännu finns det alltså inte offentliga siffror tillgängliga som ger en samlad bild av effekterna hittills av covidkrisen på bussbranschen och dess företag. Men siffror för 2020 börjar visa på de utmaningar som branschen har att hantera.
Antalet bussar i trafik har minskat under 2020, jämfört med 2019. Minskningen är nästan tio procent, men den har slagit olika från företag till företag. Den största minskningen finns således bland klass III-bussar, alltså bussar som används i turist- och beställningstrafik. Där är minskningen av antalet bussar i trafik 43 procent. För långfärdsbussar är minskningen 36 procent.
Antalet avställda bussar, alltså bussar som inte används, var år 2019 5 063. Under 2020 hade antalet ökat till 6 834 bussar. Det är en ökning med 35%.
För klass I- och klass II-bussar, som är de bussar som används i upphandlad kollektivtrafik är skillnaden liten mellan 2019 och 2020. Det beror på att regionerna har haft i uppdrag att upprätthålla samma nivå i den allmänna kollektivtrafiken för att motverka trängsel. Trots uppdraget från staten har regionerna endast kompenserats för en liten del av kostnaderna när intäkterna har rasat.
I den kommersiella linjetrafiken, huvudsakligen expressbussar och flygbussar som inte stöds med subventioner, minskade resandet i fjol till en tredjedel av 2019 års nivå.
Rapporten från Sveriges Bussföretag visar tydligt på strukturförändringar i bussbranschen. Ända sedan 2008 har antalet linjebussföretag minskat, varje år, steg för steg. 2008 var de 323, i fjol 246. Antalet charterbussföretag har under samma tid varit tämligen konstant, även om siffran har varierat under åren. 2008 var charterbussföretagen 591, i fjol 584. Men mellan 2019 och 202 minskade antalet sådana företag med 45 företag.
En tydlig trend de senaste åren har varit att linjebussföretagen har vuxit sig större medan charterbussföretagen och de företag som kör långväga trafik har krympt något.Flertalet medlemsföretag i Sveriges Bussföretag har färre än 50 antällda, medan ett 20-tal bussföretag har över 500 anställda var.
Äldre män
En het fråga i bussbranschen är tillgången på förare, där branschen kämpar med en svår brist på bussförare. Ända sedan år 2 000 har antalet personer med D-körkort (busskort) minskat kraftigt. Då var de 226 000, i fjol 156 000, se diagrammet nedan:

Antalet innehavre av busskörkort har minskat stadigt under åren. Och många av körkortsinnehavarna har lämnat yrket. Bild: Sveriges Bussföretags statistikrapport.
Samtidigt visar statistiken att branschen har svårt att locka yngre personer till bussföraryrket. Den största åldersgruppen bland bussförarna är 55 – 59 år, den näst största är åldersgruppen 60 – 64 år. 60 – 64-åringarna i förarkåren är också fem gånger så många som 25 – 29-åringarna.
Förarkåren är också starkt mansdominerad. I runda tal endast var åttonde bussförare i landet är en kvinna. Under pandemiåret 2020 har dessutom många fler kvinnor än män lämnat föraryrket.
Lämnat bussen
Statistiken visar tydligt att måna svenskar har lämnat bussen under förra året. Pandemin har inneburit att en uppåtgående kurva för bussresandet bröts i fjol och ersattes av ett kraftigt ras i resandet. Det framgår inte minst av diagrammet nedan som visar antalet personkilometer som bussarna i Sverige befordrade under åren 2016 – 2020.

Bussresandet i Sverige störtdök i fjol på grund av covid-19-pandemin. Bild: Sveriges Bussföretags statistikrapport.
Rapporten redovisar bland mycket annat också ekonomin för kollektivtrafiken i Sverige liksom för bussbranschen. Viktiga miljöaspekter på busstrafiken redovisas också. Exempelvis har ingen del av vägtransportsektorn minskat sina utsläpp av växthusgaser ens tillnärmelsevis som bussbranschen. 1990 släppte landets bussar ut 868 000 ton växthusgaser, 2019 var siffran 121 000 ton. Det beror bland annat på att över 85 procent av de bussar som går i upphandlad trafik körs på förnybara drivmedel, exempelvis HVO.
Elbussarnas antal är i snabb tillväxt. 2011 fanns fyra elbussar i trafik i landet, i fjol var de 472.
Annat ur rapporten: 73 procent av bussarna i upphandlad kollektivtrafik är låggolvsbussar, 88 procent har rullstolsramp eller lift, 90 procent har rullstolsplats, 98 procent har alkolås, 60 procent har kameraövervakning.
Lämna ett svar