Nu finns ett ökat fokus på energieffektivitet och en fortsatt elektrifiering av Sveriges bussflotta, konstateras i en ny doktorsavhandling. Foto: Ulo Maasing.
Det är viktigt att fortsätta att utveckla de miljökrav som ställs vid upphandlingar av busstrafik. Det hävdas i en doktorsavhandling vid Lunds universitet. I avhandlingen konstaterar K2:s Malin Aldenius att de flesta är överens om att bussarna ska bidra till transportsektorns omställning till förnybara bränslen. Däremot är det inte lika självklart hur ansvaret ska fördelas och vilket förnybart bränsle man ska välja. K2 är Sveriges nationella kunskapscentrum för kollektivtrafik.
I avhandlingen (klicka här) tar författaren upp utmaningar och möjligheter i samband med bussbranschens introduktion av förnybara bränslen. Omställningen till förnybara bränslen i Sveriges bussflotta har gått fort. År 2020 kördes över 90 procent av fordonskilometrarna i den upphandlade busstrafiken på förnybara bränslen. Men både andelen förnybart och vilket drivmedel som används skiljer sig från region till region.
– De miljökrav som ställts i samband med offentlig upphandling av busstrafik har haft stor betydelse för den snabba introduktionen av förnybara bränslen i Sverige, säger Malin Aldenius.
Hon konstaterar att i de offentliga upphandlingarna i svensk kollektivtrafik ställs miljökraven ofta som tekniska skallkrav. De är antingen funktionskrav på ett mål man vill uppnå eller specifika krav på teknik eller drivmedel. Funktionskrav lägger mycket av ansvaret hos den upphandlade operatören och betraktas som det mest kostnadseffektiva och flexibla sättet att ställa om till förnybart. Samtidigt har upphandlingar med funktionskrav endast lett till användning av det mest kommersiellt gångbara förnybara bränslet, det vill säga biodiesel.
– När regioner strävat efter att upphandla busstrafik som körs på ett annat förnybart bränsle än biodiesel har det oftast krävts specifika krav i upphandlingsunderlaget, säger Malin Aldenius.
Hon konstaterar också att det vara svårt att ställa bra krav i upphandlingarna när nya drivmedel och ny teknik som elbussar ska upphandlas. Det beror på att osäkerheten runt ansvarsfördelning och teknikens utveckling är stor. Då har regionerna ofta använt sig av testprojekt utanför normal trafik. Biogas som drivmedel har, förutom genom specifika krav i upphandlad trafik, även introducerats i regioner med busstrafik i egen regi där man har haft möjlighet till en successiv omställning utan upphandlingar.
– Vilken typ av miljökrav som ställs i upphandlingen av busstrafik är beroende av regionens mål och förutsättningar. Särskilt specifika drivmedelskrav kan ofta kopplas till en bredare strategi, där andra mål än ökad andel förnybara drivmedel också spelar in. Det kan vara att man önskar minska luftföroreningar och buller, eller bidra till att skapa en marknad för ett nytt drivmedel, berättar Malin Aldenius.
Hon menar att det är viktigt att de miljökrav som ställs i samband med offentlig upphandling av busstrafik fortsätter att utvecklas.
– Vi kan nu se ett ökat fokus på energieffektivitet och en fortsatt elektrifiering av Sveriges bussflotta.
Artiklar(RSS)
Lämna ett svar