Allt mer av stadsbusstrafiken i Sverige blir eldriven. Men elektrifieringen hotar inte biogasen. Producenterna måste aktivt söka upp nya, stora marknader. Bilden: Elbuss i Malmö. Foto: Ulo Maasing.
Trots att bland andra gasbranschen och lantbruket på många håll protesterar mot att elbussar tar över efter biogasbussar hotas inte biogasen av elektrifieringen. Istället finns det många användningsområden för biogas, och efterfrågan på gasen väntas växa kraftigt. För gasproducenterna handlar det främst om att ta vara på de nya marknaderna och att öka produktionen – hittills har nämligen efterfrågan på biogas i Sverige ökat mycket snabbare än produktionen. Det framgår av en ny rapport från IVL, Svenska Miljöinstitutet (klicka här).
Bakgrunden till rapporten är att det i många städer runt om i Sverige sker en snabb övergång från biogas till el bland stadsbussar. Det fall som forskarna har tittat närmare på är ett skifte från biogasbussar till elektrifierade bussar i Stockholm. Forskarna ställer frågor som vad övergången innebär för biogasen, den regionala hållbarheten och hur avfallssystemet påverkas eftersom Stockholm, liksom många andra städer, samlar in matavfall för att producera biogas till kollektivtrafiken.
Forskarna har analyserat mediebilden och samhällsdebatten kring elektrifiering och hur den kan prägla olika vägval när det gäller drivmedel. Analysen inkluderar nyhetsartiklar, branschtidningar, rapporter, riksdagspropositioner, motioner och intervjuer.
Analysen visar att media generellt beskriver elektrifieringen som både en önskvärd och oundviklig utveckling. De argument som presenteras är att elektrifieringen möjliggör en fossilfri, ren och tyst transport. Även kostnadsfördelar framhålls. Biogas i kollektivtrafik beskrivs också som fossilfri och som att den genererar sociala fördelar.
– Uppfattningen som förmedlas via media är i allmänhet korrekt visar vår studie. Elektrifieringen av stadens transporter leder till minskad direkt miljöpåverkan av växthusgaser, partiklar och kväveoxid, och ger betydande socioekonomiska besparingar tack vare att invånarna slipper exponeras för dessa utsläpp. Däremot är effekten av minskat buller inte så stor som ofta framhävs, säger projektledaren Michael Martin, forskare vid IVL Svenska Miljöinstitutet.
Men att biogasen skulle hotas när stadsbussarna ställs om till el är inte riktigt. Sedan 2015 har biogasanvändningen i Sverige mer än fördubblats, medan svensk produktion bara ökat med 9 procent under samma period. För att utveckla de nya marknaderna behövs styrmedel och stöd från staten, anser forskarna.
Flytande biogas har en marknad bland annat i långväga busstrafik. Under sommaren har FlixBus och Scania testat tekniken på busslinjen Stockholm – Oslo. Foto: Scania.
Det finns åtskilliga nya marknader för biogasbranschen enligt rapporten. Även bussar, där biogas i komprimerad form (CBG) ses som strategisk för främst bussar i regionaltrafik och biogas i flytande form (LBG) för långväga trafik, exempelvis expressbussar där företag som FlixBus nyligen har testat biogasbuss på linjen Stockholm – Oslo. Även för tunga godstransporter på löngre sträckor är biogasen ett alternativ, likaså för industri, kraftvärme och sjöfart.
I praktiken har biogasen hittills haft något av en gräddfil på marknaden, till stor del skattefinansierad. Detta genom att kollektivtrafiken har slukat huvuddelen av gasen. ”Vid en förskjutning av biogasen från kollektivtrafiken till tung trafik och sjöfart är det troligt att betalningsviljan för biogasens samhällsnyttor minskar på grund av en övergång från offentliga till privata kunder”, heter det i rapporten.
I praktiken betyder det att kollektivtrafiken har betalat ett överpris för gasen, pengar som annars skulle kunnat användas exempelvis till mer kollektivtrafik. I framtiden kommer gasproducenterna att bli tvungna att marknadsanpassa prissättningen mer.
Omställningen av busstrafiken till el saknar inte heller utmaningar konstaterar rapporten: ”De ligger i att stora investeringar har gjorts i infrastruktur för biogasbussar inom kollektivtrafiken som inte är avskrivna och svåra att flytta på och att svårigheter finns för aktörerna att förstå och följa med i de politiska beslut som fattas”, skriver forskarna.
Artiklar(RSS)
Lämna ett svar