Sveriges bästa magasin om kollektivtrafik och bussbranschen

Svealandstrafiken köper eldrivna regionbussar

Idag kör Svealandstrafiken elbussar i stadstrafiken i Västerås, nästa år även i Örebro. Nu upphandlar företaget elbussar för regiontrafik. Foto: Svealandstrafiken.

Nu ökar efterfrågan på batteridrivna regionbussar i Sverige. Hittills har elbussar nästan varit synonyma med stadsbussar, även om det finns något undantag. Men nu går samhällsägda Svealandstrafiken ut i en upphandling av elbussar för regiontrafik i Västmanland och Örebro län. Företaget ställer i upphandlingen krav på både social och miljömässig hållbarhet när det gäller tillverkningen av bussarna.

Skånetrafiken och Bergkvarabuss var för ett år sedan först i landet med elbussar för regiontrafik (klicka här). Nu ska Svealandstrafiken upphandla elbussar till sin regiontrafik – och det kan bli fråga om en stor upphandling. I första hand gäller det 23 batteridrivna bussar för leverans hösten 2024.

Men Svealandstrafikens upphandling innebär också att bussföretaget har en option på ytterligare 41 batteribussar för senare leverans. Totalt kan det alltså bli en affär på 64 bussar. Maxvärdet för upphandlingen är satt till 500 miljoner kronor, eventuella optioner inräknade.

Eftersom upphandlingen gäller bussar för regiontrafik handlar det om klass 2-bussar av 13 – 15 meters längd och med lågentré eller låggolv. Minst 46 sittplatser krävs, förutom rullstolsplats och barnvagnsplats.

Bussarna ska ha en räckvidd om minst 250 kilometer på en laddning och under de förhållanden som normalt gäller i Svealandstrafikens förortstrafik i Örebro och Västerås. Laddning sker i depå via CCS-kontakt.

Social hållbarhet
Svealandstrafiken ställer i upphandlingen tydliga krav när det gäller social och miljömässig hållbarhet i produktionen av bussarna. Samtidigt medger företaget att leveranskedjorna är både långa och komplexa. En buss innehåller omkring 30 000 komponenter och varje komponent har sin egen produktionskedja. Både fordonet och dess komponenter tillverkas i praktiken över hela världen.

Bussföretaget förklarar att man är införstådd med svårigheterna att nå en hundraprocentig spårbarhet när det gäller alla led i produktionen av bussarna. Däremot vill Svealandstrafiken att leverantören ska ”arbeta aktivt för en heltäckande rapportering av spårbarhet för kritiska material i hela leverantörskedjan”. Målet ska vara hundraprocentig spårbarhet och leverantören måste i sitt anbud beskriva hur man arbetar med att kartlägga leverantörskedjorna.

Svealandstrafiken konstaterar att riskerna när det gäller mänskliga rättigheter och arbetstagares rättigheter varierar i olika delar av produktionen. Riskerna är höga, framför allt när det gäller utvinning av råmaterial, materialframställning och tillverkning av mindre komponenter.

”Mineraler och metaller utvinns i högriskländer där gruvdriften präglas av hälsofarlig arbetsmiljö, låga löner och bristande fackliga rättigheter. Barnarbete rapporteras även förekomma. Utöver arbetskraften kan även lokalbefolkning och ursprungsbefolkning påverkas negativt av gruvdrift”, skriver Svealandstrafiken i sina upphandlingsdokument.

Däremot är riskerna låga i själva slutmonteringen av bussarna som för svensk marknad oftast sker i Europa.

Miljö och korruption
Bussföretaget konstaterar också att riskerna för en negativ miljöpåverkan i fordonsindustrin är hög: koldioxidutsläpp, oljespill, hög energianvändning, föroreningar i naturen, skövling av regnskog med mera.

Även risken för korruption är hög i de länder där man utvinner råmaterial och tillverkar material. Däremot inte vid produktion i Europa. Men totalt är risken för korruption i fordonsindustrin hög.

Taggat som: , ,

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

© 2024 Bussmagasinet
rss Artiklar(RSS) rss Kommentarer (RSS)