Tufft för kollektivtrafiken att konkurrera om resurserna

På väg mot tuffare tider. Foto: Ulo Maasing.

Det svåra ekonomiska läget för regionerna gör det allt tuffare för kollektivtrafiken att konkurrera om de ekonomiska resurserna. Det skriver SKR, Sveriges Kommuner och Regioner, i sin ekonomirapport som presenterades på onsdagen. Där konstaterar SKR att kollektivtrafikens intäktskris under pandemin nu har avlösts av en kostnadskris, främst på grund av de kraftigt ökade bränslepriserna till följd av Rysslands angrepp på Ukraina.

I rapporten konstaterar SKR att kommuner och regioner går mot ekonomiskt kärva tider. Nästa år bedöms det bli underskott i en majoritet av regionerna och i flera kommuner. Samtidigt blir bristen på arbetskraft allt svårare.

I år räknar SKR med att kommuner och regioner gör ett relativt starkt resultat men redan nästa år blir det betydligt tuffare med elva miljarder i underskott för regionerna som ju svarar för kollektivtrafiken. Och ännu svårare blir det 2024 då regioner och kommuner kommer att landa på ett underskott på 24 miljarder.

Dubbelsmocka
Kollektivtrafiken har under de senaste åren drabbats ekonomiskt av en dubbelsmocka. Först kom covid-19-pandemin. Under nästan två år uppmanades allmänheten att i största möjliga utsträckning arbeta hemifrån och använda andra transportmedel än kollektivtrafik. Det gjorde att resandet under 2020 och 2021 låg mer än 30 procent under nivån från 2019.

Samtidigt begärde regeringen att trafiken skulle köras som innan pandemin.

Biljettintäkterna minskade ännu mer än resandet. Under 2020 – 2022 räknar SKR med ett intäktsbortfall på 15 miljarder för kollektivtrafiken och staten har inte kompenserat ens för hälften av det beloppet – sju miljarder. Nu är biljettintäkterna tillbaka på nästan samma nivå som de var efter halva året 2019. Men om intäkterna hade fortsatt att öka som trenden var innan pandemin skulle kollektivtrafiken i år haft fyra miljarder mer i intäkter än 2019.

I februari inledde så Ryssland sitt anfallskrig mot Ukraina. I spåren av det har bränslepriserna ökat kraftigt och därmed kostnaderna för kollektivtrafiken. Även inflationen och ränteläget bidrar till pressen. Därför räknar regionerna med att man kraftigt måste räkna upp det index som ska kompensera operatörerna för drivmedelspriserna. Det leder i sin tur till kostnadsökningar på tvåsiffriga procenttal i år.

Kollektivtrafiken kläms alltså ekonomiskt från två håll.

– Med intäkter som fortfarande ligger långt under trendmässig nivå stiger alltså kostnaderna i långt snabbare takt än man tagit höjd för i kollektivtrafikmyndigheternas budgetar för 2022, skriver SKR i sin ekonomirapport.

Resultatet blir att regionerna efter pandemiårens kraftiga höjningar av sina bidrag till kollektivtrafiken nu måste skjuta till mycket mer pengar än innan pandemin. Annars riskerar man indragna turer, nerlagda linjer och höjda biljettpriser.

Samtidigt måste kollektivtrafiken konkurrera om regionernas ekonomiska resurser, bland annat med sjukvården.

Det blir tufft, konstaterar SKR.

Taggat som: ekonomi, SKR, Sveriges Kommuner och Regioner