Sveriges bästa magasin om kollektivtrafik och bussbranschen

Ökad marknadsandel för kollektivtrafik finansierar sig själv

Kollektivtrafikens marknadsandel kan öka från fjolårets 28 procent till 40 procent 2030 utan att en större del skattesubventioneras. Och det är bussen som ska göra det mesta av jobbet. Foto: Ulo Maasing.

Det är självfinansierande att nå branschens gemensamma mål att kollektivtrafiken ska ha en marknadsandel på 40 procent av det motoriserade resandet år 2030. Fyra av tio resor ska då alltså göras med kollektivtrafik. I fjol var kollektivtrafikens marknadsandel 28 procent, 2019 var den 32 procent. Kostnaderna och intäkterna för att nå målet om en 40-procentig marknadsandel kommer att vara lika stora. Skatte-subventioneringen behöver inte öka. Och bussen ska stå för en stor del av det ökade resandet, enligt en färsk rapport (klicka här) som Svensk Kollektivtrafik låtit konsultföretaget WSP ta fram.

Att nå målet kommer år 2030 att kosta cirka 13,7 miljarder kronor. 12,7 miljarder ska de regionala kollektivtrafikmyndigheterna stå för medan de kommersiella buss- och tågföretagen ska svara för den resterande miljarden.

Rapporten föreslår en rad åtgärder och reformer. Om alla dessa genomförs kommer biljettintäkterna att öka med omkring 14,3 miljarder år 2030. Om ingen av de föreslagna reformerna genomförs måste regionerna eller staten skjuta till drygt fem miljarder för att målet om en 40-procentig marknadsandel ska nås.

Samtidigt som rapporten lyfter fram en rad åtgärder som ökar biljettintäkterna konstaterar den att en 40-procentig marknadsandel också förutsätter ökade kostnader för trafiken. Att utöka trafiken skaffa fler bussar och tåg och bygga ut infrastrukturen är några tunga sådana poster.

Totalt handlar det om kostnadsökningar på cirka 12,6 miljarder på årsbasis. Det är en ökning med 23 procent jämfört med idag.

Trafikeringskostnaderna ökar fram till 2030 med 6,4 miljarder från dagens 40,3 miljarder. Kostnaderna för infrastruktur med mera ökar från 12,4 miljarder till 17,6 miljarder. Även kostnaderna för kommersiell trafik ökar, från tre till fyra miljarder.

Men kostnadsökningarna kan mer än väl matchas av ett paket med reformer, slår rapporten fast. Att ta bort förmånsskatten på kollektivtrafikkort skulle under åren 2023 till 2030 ge nästan 500 miljoner nya resor och öka kollektivtrafikens biljettintäkter med cirka 7,2 miljarder. I förhållande till 2019 skulle intäkterna öka med 9,3 miljarder.

Att slopa den sexprocentiga momsen på kollektivtrafik skulle ge 1,92 miljarder.

Att sprida ut start- och sluttider för skolor, universitet och offentliga arbetsplatser kan minska kostnaderna för kollektivtrafiken radikalt. Dagens trafiktoppar, när bussar och tåg går fulla, är nämligen ingen bra affär ekonomiskt. Fordonsflottan måste dimensioneras så att den klarar trafiken, men större delen av dagen behövs inte dessa fordon. Samtidigt bidrar topparna till exempelvis behov av delade turer för trafikpersonalen. Om start- och sluttiderna skulle spridas ut mer skulle kollektivtrafikens driftskostnader minska med två – fem procent.

Bättre framkomlighet för bussar och annan kollektivtrafik, en samordning av kollektivtrafik med skolskjutsar, färdtjänst och sjukresor, sänkta banavgifter, fortsatt skattebefrielse av förnybara drivmedel är andra åtgärder som rapporten föreslår.

Den slutsats som rapporten drar är att det är möjligt att nå en 40-procentig marknadsandel utan att öka skattesubventioneringen av trafiken. Och eftersom det är så kort tid kvar till 2030 kommer bussen att behöva ta en stor del av det ökade resandet.

Taggat som: , , ,

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

© 2024 Bussmagasinet
rss Artiklar(RSS) rss Kommentarer (RSS)