I Oslo är resandet nu tillbaka på den nivå som gällde innan pandemin – men trafikhvudmannen Ruter anser att det borde vara bättre. Foto: Ruter.
När det gäller resandet i kollektivtrafiken är skillnaden stor mellan Norges och Sveriges huvudstäder. I Oslo reser nu lika många kollektivt som innan pandemin. I Stockholm är fortfarande var femte resenär borta och resandet har stabiliserat sig på en nivå som ligger på cirka 80 procent av nivån innan pandemin. Samtidigt räddas SL:s ekonomi av stora problem i trafiken, främst när det gäller pendeltågen.
Trafikhuvudmannen i Oslo och Akershus, Ruter, konstaterar att man i september hade 30,6 miljoner påstigande i sin trafik. Det är en ökning med 7,3 procent i jämförelse med samma månad i fjol och lika många som 2019, det sista normala året innan pandemin. Under pandemin halverades resandet.
I Stockholm har kollektivresandet sedan februari 2022 stabiliserat sig på cirka 80 procent av nivån innan pandemin. Men dåligt fungerande trafik räddar ekonomin för SL. Foto: Ulo Maasing.
Annat är det i SL-trafiken i Storstockholm. Nästa vecka presenterar SL sin senaste månadsrapport för politikerna i regionens trafiknämnd. Den visar att resandet med kollektivtrafiken i Storstockholm sedan februari 2022 ligger och stampar på något över 80 procent av nivån innan pandemin. I kollektivtrafiken på land hade SL knappt 2,3 miljoner påstigande en vanlig vardag – 18 procent färre än i augusti 2019.
SL skyller på distansarbete och nya beteenden efter pandemin.
Problem räddar ekonomi
Men i Oslo är Ruter inte nöjd med återhämtningen och att lika många reser nu som innan pandemin. Med tanke på befolkningstillväxt och ett förbättrat utbud borde antalet påstigande nu vara åtta procent högre än 2019, konstaterar Ruter.
I Storstockholm, däremot, görs i vinter stora nedskärningar i kollektivtrafiken, vilket knappast kommer att bidra till ett ökat kollektivresande.
Men till stor del räddas SL:s ekonomi av att kollektivtrafiken inte fungerar som den ska. Fram till och med september är SL:s resultat hela 852 miljoner kronor bättre än budget. Istället för ett saftigt underskott är det ackumulerade resultatet ett plus på 82 miljoner.
Det beror främst på att delar av SL-trafiken har fungerat mycket dåligt.
– Kostnaden för köpt trafik understiger budget med 502 miljoner kronor till följd av lägre incitament på grund av brister i leveransen, främst inom pendeltågstrafiken, samt genom lägre index än förväntat, skriver SL-chefen David Lagneholm i sin månadsrapport.
Drift och underhåll understiger budget med 81 miljoner kronor vilket främst beror på mindre fordonsunderhåll.
Samtidigt ligger biljettintäkterna 178 miljoner kronor under budget.
Artiklar(RSS)
Lämna ett svar