Nils Ericsonterminalen i Göteborg. Regeringen hr nu gett Trafikverket och Transportstyrelsen i uppdrag att ta fram ett nationellt program för skydd av kollektivtrafik och järnväg. Foto: Ulo Maasing.
Regeringen har gett Trafikverket och Transportstyrelsen i uppdrag att ta fram ett nationellt program för järnvägs- och kollektivtrafikskydd. Bakgrunden är det ökade terrorhotet. Redan i fjol fick de båda myndigheterna att utreda åtgärder för att förbättra skyddet av kollektivtrafiken och järnvägen. Nu tas nästa steg. ”Viktigt att samhället, inte enskilda aktörer, finansierar stärkt skydd”, framhåller Sveriges Bussföretag.
– Resenärer ska kunna känna sig trygga när de reser kollektivt i Sverige och det är ett ansvar som delas mellan flera olika aktörer. Tanken är att ett nationellt program ska tydliggöra ansvarsfördelningen och skapa förutsättningar för att på ett strukturerat och samordnat sätt säkerställa att det finns väl avvägda skyddsåtgärder, säger infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson (KD).
Säpo höjde i augusti förra året sin bedömning av terrorhotnivån i Sverige till fyra på en femgradig skala. Då gav regeringen Trafikverket och Transportstyrelsen i uppdrag att utreda en förstärkning av skyddet för kollektivtrafik och järnvägar. I utredningen föreslog de båda myndigheterna en rad åtgärder. Bland dessa var en lag om kollektivtrafikskydd och att ett nationellt program för järnvägs- och kollektivtrafikskydd skulle tas fram.
Regeringen går nu vidare och ger Trafikverket och Transportstyrelsen i uppdrag att komma med förslag på ett sådant nationellt program och hur det ska genomföras. Myndigheterna får ett år på sig för arbetet. Senast den 16 juni nästa år ska det vara klart.
Anna Grönlund, Sveriges Bussföretag: Bra med satsning på ökad säkerhet, men samhället, inte företagen bör stå för kostnaderna. Foto: Ulo Maasing.
Branschorganisationen Sveriges Bussföretag framhåller att det är viktigt att satsningarna på trygghet och säkerhet finansieras av samhället, inte de enskild aktörerna i branschen.
– Vi är i grunden positiva till att säkerheten i kollektivtrafiken stärks, vilket vi poängterade redan när den första utredningen publicerades. En grundpelare i vårt arbete är att fyra av tio motoriserade resor ska vara kollektiva 2030 och därigenom öka kollektivtrafikens marknadsandel av de motoriserade resorna. Trygghet och säkerhet är en förutsättning för detta och Sveriges Bussföretag är redan i dag representerade i olika fora där dessa frågor är på agendan. Som exempel kan nämnas att vi deltar i det arbete som Nationella Rådet för järnvägs- och kollektivskydd (NRJK) liksom att vi är engagerade i arbetet med att ta fram nationella utbildningar för personal i kollektivtrafiken, säger Anna Grönlund, branschchef vid Sveriges Bussfdöretag.
Organisationen är starkt kritisk till att utredarna tidigare konstaterade att externa aktörer kan komma att drabbas av ökade kostnader när föreslagna åtgärder ska genomföras, likaså att finansieringen av detta behöver bäras av respektive aktör i respektive bransch.
– Det är inte rimligt. Bussbranschen kännetecknas av små marginaler och känner fortfarande av effekterna efter pandemin. Ska samhället stärka skyddet i kollektivtrafiken måste samhället också ta ansvar för finansieringen. Det är inte rimligt att kostnaden för dessa åtgärder vältras över på företagen. Vi menar också att utredarna bör ta till sig erfarenheterna från Storbritannien där man valt att införa olika regelverk för buss- respektive tågtrafik då förutsättningarna är diametralt olika, säger Anna Grönlund.
Artiklar(RSS)
Lämna ett svar