
Alltjämt hotas 750 bussförare i SL-trafiken av uppsägning, hävdar (M) i region Stockholm. Foto: Ulo Maasing.
Idag, på Bussförarens dag, riskerar alltjämt 750 bussförare i Storstockholm uppsägning sedan SL ännu inte tecknat något avtal med bussoperatören Nobina om trafiken på Södertörn, söder om Stockholm. Det hävdar moderatledaren i Region Stockholm, Kristoffer Tamsons, som nu kräver besked från trafikregionrådet Anton Fendert (MP) om hur det blir med busstrafiken på Södertörn.
Bussmagasinet rapporterade redan i februari att Nobina hade varslat 750 medarbetare på Södertörn om uppsägning. Detta, sedan man inte fått klart med ett avtal med SL om trafiken på busstrafiken på Södertörn. Trafiken tilldelades Nobina i en upphandling i april förra året och har trafikstart i juni.
För några veckor sedan kunde vi rapportera om att det råder öppen konflikt mellan SL och bussoperatören Nobina. SL anklagade då Nobina för att vilja bryta mot ingånget avtal och vilja ha en ”ekonomiskt oansvarig” uppgörelse med SL.
Samtidigt som firandet av bussförarnas dag pågår riskerar 750 bussförare att förlora sina jobb redan i juni om någon lösning mellan SL och Nobina nås, varnar Kristoffer Tamsons.
– Bussförarnas dag borde vara en för att fira och uppmärksamma våra bussförare. I stället lämnar man bussförarna med uteblivna svar. Det är oacceptabelt, säger han.
– Vi kräver nu att Anton Fendert ger bussförarna ett besked i frågan innan dagen är slut.
Bussmagasinet har sökt Anton Fendert, men Miljöpartiets pressekreterare i Region Stockholm meddelar att han är sjuk och hänvisar till ett tidigare svar från trafikregionrådet till lokaltidningen Mitti:
– Trafikförvaltningen ser ingen risk att någon kommer att gå utan arbete, eftersom samtliga kommer att behövas för att utföra den här kollektivtrafiken.
Nobina har kört bussarna i Handen, Jordbro och Ösmo sedan 2015. Trafiken omfattar ett femtiotal linjer och cirka 150 tursatta busssar.




Artiklar(RSS)
Om det skiter sig på riktigt och bussförarna blir arbetslösa, när den upphandlade trafiken uteblir, vad är då Plan B?
Eller ska vi bara bygga samhället på ”tro” och inte på vetenskap?
Försök sätta er in i hur det känns, för en bussförare, att bli uppsagd.och inte veta om hen har ett jobb i sommar. Ska man redan nu skriva in sig på Arbetsförmedlingen för att få ett nytt jobb, hamna först i kön? Eller kanske få plats på en av AF:s arbetsmarknadsutbildningar, för att byta bransch till en som är säkrare, med bättre arbetstid och lön?
Ledningens ”tro” att det ordnar sig är inte mycket till hjälp här! Två olika världar, två bubblor, och aldrig mötas de två.