
Hotas av böter Arbetsmiljöverket om företaget inte åtgärdar vissa arbetsmiljöproblem. Foto: Ulo Maasing.
Bussföretaget Bergkvara riskerar att få böta 75 000 kronor om företaget inte åtgärdar brister som Arbetsmiljöverket har konstaterat och som gäller de bussförare som kör linjetrafik i Kalmar kommun på uppdrag av Kalmar Länstrafik, KLT, rapporterar SR P4 Kalmar.
Det var ett skyddsombud som anmälde bussföretaget för att förarna hade alltför pressade tider som gör att bussarna ofta är försenade tio minuter eller mer, vilket i sin tur gör att förarna inte hinner ta raster och tvingas arbeta övertid.
– Det är mer regel än undantag att vi är sena, sa Dennis Nylander, skyddsombud på Bergkvara i våras till P4 Kalmar.
Bergkvara har tidigare svarat att en del av problemen beror på KLT som bestämmer tidtabellerna och även vidtagit en hel del åtgärder.
– Det är mer regel än undantag att vi är sena, sa Dennis Nylander, skyddsombud på Bergkvara i våras till P4 Kalmar.
I en tidigare version av denna artikel skrev vi att bussföretaget får böta för brister i arbetsmiljön. Det Arbetsmiljöverket har gjort är att utfärda ett så kallat föreläggande med vite. Det innebär att Bergkvara ska utföra vissa arbetsmiljömässiga åtgärder innan ett fastställt datum. Om så inte sker kan Arbetsmiljöverket förelägga företaget ett vite.
Bra jobbat SO!
Var själv skyddsombud runt 2010 och starkt kritiskt både till Kommunals tafatta inställning och bussbolagens rovdrift på sunda arbetsvillkor.
Hoppas detta får mer uppmärksamhet i media.
Det skulle vara obligatoriskt att köra på färdskrivarkortet även på sträckor under 50km för att undvika sånt här, viss övertid kan man ju acceptera men inte att det blir det normala, förare måste ha sina raster efter 4,5h körning.
Det är anmärkningsvärt att detta företag till synes kan bryta mot en rad regler utan att det får några tydliga konsekvenser. Trots upprepade överträdelser verkar ingen myndighet genomföra en grundlig och effektiv tillsyn. Att ett vite på 75 000 kronor utdöms till ett företag med en omsättning på över två miljarder kronor framstår snarare som symboliskt än som ett avskräckande åtgärd. Det väcker frågor om hur rättssäkerheten och regeluppföljningen fungerar i praktiken.