Ivecos bussfabrik i tjeckiska Vysoké Mýto har en kapacitet på 5 000 bussar/år. Fabriken tillverkar storsäljande modellen Crossway i diesel- , hybrid- och batterielektrisk version, likaså turistbussen Iveco Evadys. Foto: Ulo Maasing.
Minst en medlem i varje familj i den lilla staden Vysoké Mýto i östra Tjeckien arbetar med att tillverka bussar. Där ligger Iveco Bus största fabrik med en kapacitet på 5 000 nya bussar om året. Varje arbetsdag rullar 22 bussar ut från fabriken som i år firar sitt 130-årsjubileum. Samtidigt är fabriken en nyckel till Iveco Bus framtid. I veckan som gick inte bara jubilerade fabriken i Vysoké Mýto. Iveco Bus invigde där också sitt nya prototyp- och testcenter och kunde visa det första kundexemplaret av den batterielektriska normalgolvsbussen Crossway Elec. Bussmagasinet var naturligtvis på plats.
Det nya prototyp- och testcentret på 4 100 kvadratmeter startar upp verksamheten den här månaden och får en viktig roll för Iveco Bus´ verksamhet. Här ska företaget arbeta med bussar oavsett drivlina och innan de går ut i serieproduktion: gasbussar, batterielektriska bussar och vätgasdrivna bussar.
Tjeckiens kommunikationsminister Martin Kupa invigde det nya prototyp- och testcentret och skrev sin autograf på en bussfront. Foto: Ulo Maasing.
Anläggningen i Vysoké Mýto kan ta emot upp till 18 meter långa prototyper. Bland annat finns en värmekammare där luften kan värmas upp till 50 grader. I värmekammaren kan prototypcentrets experter kontrollera att bussen är behaglig för både förare och passagerare vid extremt höga temperaturer.
I centret kontrolleras också en rad andra funktioner och egenskaper hos bussarna, exempelvis yttre och inre bullernivå, vibrationer och energiförbrukning. Där analyserar också experterna med hjälp av avancerade instrument och data hur bussen uppför sig på vägen. Men centret kan göra mycket mer, från att med en 3D-skrivare tillverka plastdetaljer som är upp till 1,5 meter stora till att kontrollera fogar i metall- eller trädetaljer.
Centret i Vysoké Mýto är inte den enda forsknings- och utvecklingsanläggningen inom Iveco Bus. I ett liknande center i Frankrike testas bland annat elektronik, värmesystem och ny teknik. Testcentret i Italien är särskilt inriktat på hållbarhetstester.
Det första kundexemplaret av Iveco Crossway Elec med normalgolv. Foto: Ulo Maasing.
Ny elbuss
Iveco Bus avslöjade vid invigningen av det nya prototypcentret att man arbetar på en ny, batterielektrisk stadsbuss. Samtidigt visade företaget upp det första kundexemplaret av Crossway Elec med normalgolv, en buss som främst är tänkt för region- och skoltrafik.
Det här exemplaret är avsett för skoltrafik i Frankrike. I främre delen av bussen är taket nedsänkt eftersom två batteripaket är placerade på busstaket. Foto: Ulo Maasing.
Det var i december som Iveco Bus först visade modellen, men då alltjämt som prototyp. Nu kunde man presentera den första buss som ska gå till kund, i det här fallet ett franskt bussföretag.
Fabriken i Vysoké Mýto tillverkar Ivecos storsäljare Crossway med olika drivlinor och i lågentré- och normalgolvsutförande. Sedan modellen introducerades 2006 har 65 000 Crossway rullat ut på vägarna från Ivecos olika fabriker. Vysoké Mýto producerar även turistbussen Evadys.
Förarplatsen i Crossway Elec. Foto: Ulo Maasing.
Nya Crossway Elec finns i 12- och 13-metersversion, Beroende på stolskonfiguration är antalet sittplatser 57 – 63. Den buss som Iveco visade i i Vysoké Mýto är på kundens önskemål specificerad för skoltrafik, men bussen kan även fås med rullstolslyft och toalett.
Modellen kan fås med tre – sex paket med NMC-batterier på vardera 69 kWh. Av paketen är ett eller två alltid placerade längst bak, två på taket i bussens främre del och de eventuellt ytterligare paketen i bagageutrymmet. Placeringen på taket gör att takhöjden i främre delen av bussen är lägre än längre bak.
1928 rullade den första bussen ut från fabriken, byggd på chassi från Skoda och med plats för fjorton passagerare. Foto: Iveco Bus.
Trippeljubileum
Det här året är ett riktigt jubileumsår för Iveco Bus. Som företag firar Iveco Bus i år sitt 50-årsjubileum. Nyligen firade företagets fabrik i franska Annonay sitt hundraårsjubileum och i år är det 130 år sedan fabriken i Vysoké Mýto grundades. Idag är det en av Iveco Bus fem fabriker. Förutom Annonay har företaget ytterligare en fabrik i Frankrike och två i Italien.
1895, när fabriken i Vysoké Mýto grundades var det som en vagnmakare som tillverkade vagnar i trä.
Först 1928 rullade den första bussen ut från fabriken, byggd på ett lastbilschassi från Skoda och med namnet Sodomka. Sedan dess har fabriken gått igenom en brokig hostoria, från det kommunistiska maktövertagandet efter andra världskriget till att nu vara Iveco Bus´ största fabrik.
90 procent export
Iveco Bus fabrik i Vysoké Mýto har en produktionskapacitet på 5 000 bussar/år. I fjol utgjorde olika versioner av Iveco Crossway 92 procent av produktionen och Iveco Evadys åtta procent. Dieselbussarna dominerar ännu produktionen. I fjol var fem procent av bussarna eldrivna, 25 procent gasbussar och 70 procent dieselbussar.
Cirka 90 procent av de bussar som tillverkas i Vysoké Mýto går på export. Viktigaste exportmarknader är Frankrike, Italien och Spanien.
Anläggningen har cirka 4 400 medarbetare. Fabriksarealen uppgår till 355 000 kvadratmeter av vilka 135 000 kvadratmeter är byggnader.
Kapaciteten är cirka 5 000 bussar om året, även om man i fjol inte nådde ända dit. Idag tillverkar anläggningen 22 bussar om dagen.
Här tillverkas storsäljaren Crossway med olika drivlinor, både med lågentré och normalgolv, likaså Iveco Evadys. Crossway dominerar stort – när vi besökte fabriken fick vi anstränga oss för att hitta en Evadys på produktionslinan. Bara åtta procent av produktionen utgörs av Evadys.
Hela 92 procent av de bussar som rullar ut från fabriken är faktiskt olika versioner av Crossway, både när det gäller drivlina och utförande: i fjol var det 57 procent normalgolvsbussar och 43 procent lågentrébussar.
Från ax till limpa
Till skillnad från en del andra busstillverkare fortsätter Iveco Bus att själv svara för hela produktionskedjan, från ax till limpa. I Vysoké Mýto tillverkas bussarna från grunden, från chassi till kaross och inredning. I genomsnitt tar det 9,5 dagar att tillverka en buss.
Chassierna tillverkas helt i fabriken, från frontpartiet med kollisionsskydd för föraren till de övriga delarna av chassit som svetsas samman till en helhet. Sedan svetsas ramen som samman med chassit. Svetsfogarna rensas därefter med hjälp av två robotar med laser innan de målas. Målningen får dröja högst fyra timmar efter rensningen– sedan börjar metallen att oxidera.
Först svetsas chassiet samman, sedan tillkommer ramen. Foto: Ulo Maasing.
Fabriken har tre produktionslinjer som bussarna passerar. Alla modeller och versioner tillverkas på samma linje.
De färdiga bussarna rostskyddsbehandlas därefter genom att innan de får sina karosser sänkas ned i ett bad med rostskyddsbehandling. Anläggningen klarar fordon upp till femton meters längd. Rostskyddsanläggningen var den första i sitt slag i Östeuropa när den invigdes 2001.
Det sista ledet i tillverkningen är stolarna som får sin klädsel i fabriken.
För varje buss som tillverkas i fabriken planterar för övrigt Iveco ett träd.
Skoda 706 RO från 1947. Foto: Ulo Maasing.
Historiska bussar
I samband med invigningen av prototyp- och testcentret visade Iveco Bus också några historiska bussar, tillverkade vid fabriken i Vysoké Mýto.
Skoda 706 RTO blev en storsäljare för Karosa. Foto: Ulo Maasing.
Från tillverkningen av den första bussen 1928 var fabriken i privat ägo, men efter det kommunistiska maktövertagandet i Tjeckoslovakien nationaliserades fabriken 1948 och blev ett statlig bolag, Karosa. Det officiella namnet blev enligt kommunistisk modell ”Folkets Företag Karosa”.
Företagets produktion fokuserade på det som i den nya planekonomin behövdes mest: traktorer och bussar.
En av de bussar som var i produktion redan innan nationaliseringen var Skoda 706 RO.
En av Karosas bussar, Skoda 706 RTO, blev en stor framgång. Bussen visades för första gången 1956 och började serietillverkas två år senare. Fram till 1972 tillverkades 2 000 bussar av modellen.
Modellen blev så uppskattad att den polska regeringen köpte rättigheterna att tillverka bussen även av Jelcz i Polen. Där var den i produktion ända till 1986 under modellnamnet Jelcz 043.
Skoda SL11 började serietillverkas 1968 och hade självbärande kaross. Foto: Ulo Maasing.
En tredje historisk buss som Iveco presenterade i samband med invigningen av prototypcentret i Vysoké Mýto var Skoda SL11 med stilenlig röd stjärna i fronten. Efter två års konstruktion sattes modellen i serieproduktion 1968 och var då Karosas första buss med självbärande kaross. Tyska Kässbohrer hade lanserat sin första buss med självbärande kaross, Setra S8, redan 1951.
Men i Tjeckien var i slutet av 60-talet Skoda SL11 fortfarande nyskapande med mittmotor och långt överhäng fram som gjorde bussen lättmanövrerad.
Sedan den kommunistiska regeringen i Tjeckoslovakien tvingats avgå 1989 privatiserades Karosa några år senare och fick franska Renault som delägare 1993. 1999 bildade Renault och italienska Iveco Irisbus som förvärvade 94 procent av aktierna i Irisbus som i sin tur blev helägt av Iveco 2003. 2013 bytte så Iveco-Irisbus namn till Iveco Bus.
Artiklar(RSS)
Lämna ett svar