
X-linjen i Värmland är ett uppmärksammat exempel på efterfrågestyrd kollektivtrafik. Foto: Frums kommun.
På flera håll i landet finns nu dynamisk, eftrerfrågestyrd kollektivtrafik. Bussarna kör både utan fast tidtabell och fast linjesträckning. Många resenärer, både yngre och äldre, är positiva till trafiken som har många namn: X-linjen hos Värmlandstrafik, Buss on demand hos Västtrafik, SkåneFlex hos Skånetrafiken och så vidare.
– Intresset från såväl resenärer som från regioner och operatörer är idag väldig stort för denna teknik och möjlighet, säger Åse Jevinger, forskare vid K2 och docent och trafikforskare vid Malmö universitet.
K2 är Sveriges nationella kunskapscentrum för kollektiv mobilitet.
Åse Jevinger har tillsammans med en forskarkollega, Helena Svensson, föreståndare på K2 och forskare på Lunds Tekniska Högskola, intervjuat resenärer i olika åldrar om hur de ser på efterfrågestyrd kollektivtrafik och vad de accepterar när det gäller väntetider, avstånd till de virtuella hållplatserna med mera.
Bland annat har forskarna gjort en enkätstudie bland personer över 75 år i Skåne. 85 procent av de intervjuade sa sig vara intresserade av att använda efterfrågestyrd trafik, om än relativt sällan. Och inte utan att den klarade vissa krav.
En förutsättning var att resenärna inte hade en exakt tid att passa. De flesta accepterade att boka resan minst en halvtimme i förväg. Och toleransen var begränsad när det gäller förseningar, både för upphämtning och i restid.
Enligt Åse Jevinger finns en magisk gräns, både när det gäller försenad upphämtning och försening i restid.
– De allra flesta accepterar tio minuter, men väldigt få 20, säger hon.
Forskarna frågade även hur långt bort en upphämtningsplats kan flyttas för att optimera rutten. 100 meter men inte mer var OK.
I en annan studie som omfattade personer från sex års ålder och uppåt var toleransen när det gällde förseningar och liknande ungefär samma som bland äldre resenärer. Men de yngre hade större förväntningar på hur digitala hjälpmedel integreras i tjänsten. De vill ha en app som visar av- och påstigningsplats, förslag på resrutt, var fordonet är och så vidare. De äldre, däremot, vill ringa till ett bemannat callcenter för att boka sin resa.
– Många anser att det stora lyftet på den här typen av tjänster kommer först då vi har autonoma, självkörande fordon, eftersom det innan dess kan bli för dyrt, säger Åse Jevinger.



Artiklar(RSS)
Märkligt uttalande; många gillar anropsstyrd trafik.
Frågan som bör ställas är; hur många reser med anropsstyrd trafik?
Inte så många än, eftersom det inte provats i någon större skala.
Nu finns ju äntligen möjligheten att med modern teknik optimera rutter i realtid.
Vilket län blir först med att testa i ett större område med gles bebyggelse, där det idag behövs många linjer för att täcka upp, som därmed får ganska låg turtäthet. Med en rutt som optimeras utifrån bokningarna för varje avgång skulle alla hållplatser kunna erbjudas högre turtäthet.
Dock så skulle jag aldrig vilja beställa det från ett call center med risk för muntliga missförstånd, utan jag vill förstås göra det i en app eller på datorn för att tydligt se att bokningen gått igenom och vad som är bokat.