De bränslecellsdrivna BRT-bussrna i franska Pau ska ersättas av batteridrivna bussar och hybridbussar. Bild: Keolis.
Den fick en storslagen premiär, världens första BRT-linje som trafikeras med vätgasdrivna ledbussar. Linjen i den franska staden Pau invigdes i december 2019 av Frankrikes president Emmanuel Macron. Men nu närmar sig slutet för de vätgasdrivna bränslecellsbussarna som ska ersättas av batteridrivna bussar och hybridbussar. Därmed är det slut för ännu en uppmärksammad satsning på vätgasbussar i europeisk kollektivtrafik.
Sex år efter lanseringen kommer de vätgasdrivna BRT-bussarna att gradvis ersättas med el- och hybridbussar rapporterar den franska tidningen Le Figaro.
Bussarna för den sex kilometer långa linjen representerade en investering på omkring 760 miljoner kronor – 600 miljoner för infrastrukturen och 160 miljoner för de åtta ledbussar från Van Hool som köptes till linjen. Två av dessa är redan ur trafik och fungerar i praktiken som reservdelslager för de övriga. Busstillverkarens konkurs 2024 har bidragit till beslutet att avveckla bränslecellsbussarna.
Men andra problem som har tornat upp sig under åren har haft en större betydelse.
Främst gäller det infrastrukturen för tankning av bussarna där störningarna har avlöst varandra. Det har tvingat Pau att transportera vätgas från andra håll i landet för att hålla trafiken igång.
Det företag som svarade för underhållet av tankstationen för vätgas hoppade av sedan man hävdat att de ekonomiska villkoren för verksamheten hade ändrats avsevärt. Företaget begärde tre – fyra gånger högre ersättning för att fortsätta.
Kostnaderna för drift samt produktion av grön vätgas har också visat sig vara mycket höga.
– Hela vätgasstsningen var en chansning, och det är en chansning som har vi har förlorat, säger Arnaud Jacottin, ordförande för kollektivtrafikmyndigheten i regionen.
Inte först
Pau är inte först med att ge upp en satsning på vätgasbussar. För drygt fem år sedan sedan sattes världens första flotta med dubbeldäckade vätgasbussar i trafik i Aberdeen i Skottland. Men i våras beslutade stadsfullmäktige i Aberdeen att göra sig av med bränslecellsbussarna på grund av brist på drivmedel (grön vätgas är dyr att framställa) och höga underhållskostnader.
Även på andra håll i Storbritannien har problemen tornat upp sig när det gäller vätgasbussar.
För drygt ett år sedan beslutade politikerna i Region Gävleborg att avbryta det dyra försöket med bränslecellsbussar i Sandviken. Foto: Hynion.
Det enda svenska projektet med vätgasbussar har också blivit en rejäl flopp.
Region Gävleborg och Sandvikens kommun köpte 2021 två vätgasbussar för sex miljoner kronor per buss. Men bussarna kunde inte tankas. Politikerna hade missat att ta reda på om de nya, fina vätgasbussarna gick att tanka. Problemet löstes först 2023, men eftersom alla fordon mår dåligt av att stå stilla långa perioder hamnade de två bussarna ofta på verkstad.
Våren 2025 tröttnade politikerna på satsningen och beslutade att så snart som möjligt göra sig av med bränslecellsbussarna istället för att köra dem till 2033 vilket var planerat.
Artiklar(RSS)
Lämna ett svar