Kollektivtrafiken i Sverige står inför ett mycket tufft ekonomiskt läge. Bland annat hotar skattebefrielsen för höginblandade flytande biodrivmedel att stoppas av EU vilket skulle kosta kollektivtrafiken 800 miljoner per år, varnar Svensk Kollektivtrafik. Foto: Ulo Maasing.
Kollektivtrafiken i Sverige står inför ett mycket tufft ekonomiskt läge. Det skriver branschorga-nisationen Svensk Kollektivtrafik som på måndagen presenterade en lång önskelista till den nya regeringen. Där tar Svensk Kollektivtrafik särskilt upp frågan om en skattebefrielse för rena, höginblandade biodrivmedel till busstrafiken. Om EU tar bort skattebefrielsen kommer kostnaderna för kollektivtrafiken att öka med 800 miljoner kronor per år. Idag kärs 95 procent av den upphandlade busstrafiken på förnybara drivmedel och el.
Men de 800 miljonerna kommer som en ytterligare tuff belastning på kollektivtrafiken. Sedan 2019 har priset på biodrivmedel ökat med nästan 200 procent, med konsekvensen att bränslekostnaderna kommer att öka med över 1,5 miljarder kr i år, framhåller Svensk Kollektivtrafik.
Förutom de 800 miljoner om året som en avskaffad skattebefrielse skulle innebära lider kollektivtrafiken fortfarande av sviterna efter pandemin. Resandet med kollektivtrafiken och därmed biljettintäkterna ligger fortfarande mer än en miljard lägre än 2019, trots en snabb återhämtning. De kraftigt ökade kostnaderna och uteblivna intäkterna riskerar att leda till indragna turer, nedlagda linjer, höjda biljettpriser, återgång till fossil diesel och ökade behov av tillskott från regioner och kommuner, framhåller organisationen.
Om Sverigedemokraterna, Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna menar allvar med att ersätta investeringarna i höghastighetsjärnväg med satsningar som underlättar för arbetspendling för att stärka jobb och tillväxt i hela landet behöver den tillträdande regeringen genomföra en rad åtgärder skriver organisationen och presenterar en rejäl lista på vad man anser vara nödvändigt:
Prioritera underhåll av järnvägsstråk som är viktiga för regional- och pendeltågen;
Öka investeringarna i banor som ökar kapaciteten för pendel- och regionaltågstrafiken och annan tågtrafik;
Sluta tillämpa fyrstegsprincipen baklänges. Ge istället Trafikverket en tydlig instruktion om att planera, föreslå, finansiera och genomföra åtgärder som kan påverka efterfrågan på transporter, val av transportsätt och ge effektivare användning av befintlig infrastruktur;
Arbeta för att behålla skattebefrielsen av rena och höginblandade biodrivmedel långsiktigt;
Fullfölja reformeringen av reseavdraget genom att höja skattereduktion till 8 kr/mil. Omräknat till dagens reseavdrag blir det en höjning till 25 kr/mil;
Ta bort förmånsskatten på månadskort och årskort i kollektivtrafiken;
Utvidga stadsmiljöavtalen så att det blir möjligt för staten att medfinansiera trafik med kollektivtrafik i nya bostadsområden;
Genomföra Klimaträttsutredningens förslag för att reformera infrastrukturplaneringen;
Reformera tågplaneprocessen så att långsiktiga tågtidtabeller som går att lita på kan tas fram utifrån vardagslivets resande;
Utveckla den fragmenterade och splittrade järnvägen med en tydlig ledning och styrning;
Införa statlig finansiering av alla kostnader för ERTMS ombordutrustning;
Modernisera omoderna lagar. För att säkra biljettintäkterna krävs nya regler för biljettkontroller. För att öka samordningen och minska kommunernas och regionernas kostnader för färdtjänst, riksfärdtjänst, skolskjuts och sjukresor behövs en samlad lagstiftning för serviceresor.
Artiklar(RSS)
Lämna ett svar