
De statliga utländska trafikföretagen, som här Arriva, drar kraftigt ner lönsamheten i svensk bussbransch. Foto: Arriva.
Ekonomin hos de svenska bussföretagen är fortfarande svag. likaså utvecklingskraften. Det hävdas i en ny rapport från Bussbranschens Riksförbund, BR. Ekonomin utgör också ett hinder för busstrafikens utveckling och därmed möjligheterna att uppnå den ökningen av kollektivtrafik som regering, riksdag och bussbranschen har som gemensam målsättning, menar BR.
BR har låtit ett utomstående analysföretag genomföra en studie av bussföretagens ekonomiska utveckling utifrån årsredovisningarna 2001–2011.
Studien konstaterar att sedan 2001 har konkurrenskraften för bussbranschen förbättrats fram till 2009, men att den de senaste två åren istället har försämrats. En av de viktigate faktorerna bakom försämringen är enligt BR-studien kraftigt ökade personalkostnader. Branschen som helhet har också en sämre lönsamhet än svenskt näringsliv i stort.
Upphandlad trafik sämst
Men bilden är långt ifrån enhetlig. Effektiviteten är lägst i den upphandlade linjetrafiken, medan beställningstrafik, expressbussar och framför allt bussresearrangörer visar en klart bättre effektivitet.
Inom linjetrafiken är det storföretagen som drar ner branschen som helhet. De mindre och medelstora bussföretagen upp till 500 anställda har en förhållandevis god konkurrenskraft, slås det fast i analysen. Och det är de utländsägda, mer eller mindre statliga bussföretagen som belastar branschens ekonomi mest. Sämsta lönsamhet har Arriva och Veolia, medan även Keolis och Nettbuss ekonomiskt drar ner branschens resultat.

Även de offentligt ägda svenska bussföretagen, som här GS Buss, bidrar till att sänka hela branschens ekonomi. Foto: Ulo Maasing.
Statligt och kommunalt i botten
Genomgående sämst effektivitet har de offentligt ägda utländska bussföretagen. Näst sämst är de svenkägda offentliga bussföretagen. Klart bättre är de utländska privata och allra mest de svenska privata företagen.
Av de fem största bussbolagen är det endast Nobina som har en någorlunda god lönsamhet.
Fortsätter konkurrenskraften försämras riskerar det att innebära att bussbranschen kommer att ha svårt att utvecklas, hävdas det i rapporten. Därmed riskeras regeringens och riksdagens målsättning om en ökad kollektivtrafik att omintetgöras.
– De väsentligaste åtgärderna för att skapa en utvecklingskraftig bussbransch är att trafikföretagen kan påverka intäktssidan genom prisbildningen och att bolagen får möjlighet att påverka trafikutbudet. Därför är utvecklingen av reseincitamentavtal och en ökad kommersiell trafik viktiga faktorer för att skapa en konkurrenskraftig bransch som har ekonomisk styrka att utveckla framtidens kollektivtrafik., säger Göran Forssén, förbundsdirektör för Svenska Bussbranschens Riksförbund (BR).
För att öka busstrafikens tillväxtmöjligheter föreslår BR en sänkning av skattetrycket med 400 miljoner kronor, vilket motsvarar ungefär det värdeavstånd mellan bussbranschens nuvarande faktiska avkastning och en sund verksamhetsutveckling. Skattesänkningen skulle bidra till utveckling av busstrafiken och en ökad kollektivtrafik.
Rapporten i sin helhet kan laddas ner här.
Det här börjar lika Göteborgspostens artiklar.
Jag anser det vara dålig journalistik,
En bild på GS Buss
” Även de offentligt ägda svenska bussföretagen, som här GS Buss, bidrar till att sänka hela branschens ekonomi.”
Om detta är vad rapporten kommit fram till, så har ni kastat pengarna i sjön.
Rapporten ger inget svar på ert omdöme avseende GS Buss.
Ni bör rätta till felaktigheterna i denna artikel.
Hej Tommy,
Dessvärre talar siffrorna sitt tydliga språk, även om just GS Buss inte specifikt nämns i rapporten. Där har man fört samman samtliga offentligt ägda bussföretag med svenska ägare i en kategori. Av dessa är GS Buss det överlägset största.
Av GS Buss årsredovisningar hos Bolagsverket framgår följande:
GS Buss AB hade ett negativt rörelseresultat år 2009 på 54,1 miljoner, år 2010 på 98,1 miljoner och 2011 på 61,1 miljoner kronor. Resultatet efter finansnetto var samma år -54 milj, -97 milj och -57,8 miljoner kronor. Resultatet, ”sista raden” var 2009 –48,2 miljoner, 2010 -91,722 miljoner och 2011 –53,6 miljoner. GS Buss bidrog således helt klart till att sänka branschens lönsamhet.
Att sedan inte heller andra av det fåtal offentligt ägda bussföretag som finns bidrog till att rosa marknaden är en annan sak.
Skelleftebuss, till exempel, hade 2011 ett negativt rörelseresultat på 7,6 miljoner kronor och ett resultat efter finansnetto på -9,8 miljoner. Uddevlla Omnibius, Västerås Lokaltrafik och Borås Lokaltrafik redovisade däremot plus, totalt + 17,8 miljoner efter finansnetto. Det väger långt ifrån upp den förlust som GS Buss uppvisar.
Det finns således inga felaktigheter att justera.
Att Du som lojal medarbetare i GS Buss kan tycka att det är trist att behöva se Ditt företags lönsamhet sakligt redovisad är förståeligt. Vår, och andra seriösa mediers, uppgift är dock att redovisa hur verkligheten ser ut.
Hej Ulo
Under perioden som redovisas finns ett antal faktorer att ta hänsyn till som rapporten inte belyser.Tilldelad trafik, kan vara ett exempel.
Men ok, vi kan ju vara överens om att den (troliga) prisdumpning som några av de största aktörerna satt i system, inte gangnar branschen. Och är det inte en prisdumpning, så borde bolagen dumpa sina ekonomer.