Sveriges bästa magasin om kollektivtrafik och bussbranschen

Bussen leder grön omställning men oklara spelregler oroar

En ganska typisk svensk buss. Blå är den vanligaste färgen på bussar, bussparken är ny, i genomsnitt 4 år och flertalet bussar drivs som den här av förnyelsebart drivmedel. Foto: Ulo Maasing.

En ganska typisk svensk buss. Blå är den vanligaste färgen på bussar, bussparken är ny, i genomsnitt 4 år och flertalet bussar drivs som den här av förnyelsebart drivmedel. Foto: Ulo Maasing.

Bussarna leder omställningen till en fossilfri fordonsflotta. Landets bussflotta är påfallande. Medelåldern är blygsamma fyra år och 90 procent av svensk busstrafik är upphandlad. Det är några av de fakta om svensk bussbransch som finns i den nya statistikrapporten om svensk busstrafik som Sveriges Bussföretag publicerade på fredagen. Men i branschen finns en oro för framtiden när det gäller den gröna omställningen.

– Vi oroas av att regeringen inte ger oss besked om framtida villkor för förnyelsebara och fossilfria drivmedel efter 2018. Hur ska vi våga investera och satsa vidare på nya fordon, tankställen vid våra depåer och smarta lösningar vid hållplatser och terminaler när vi inte får veta vad som gäller, frågar Anna Grönlund, vice vd och branschchef på Sveriges Bussföretag.

– För att vi ska kunna fortsätta erbjuda kollektivtrafikens resenärer klimatsmarta resor är det viktigt med långsiktiga och hållbara spelregler för bussbranschen. Det är viktigt att utformningen av skatter och styrmedel på biobränslen och elektricitet gynnar omställningen till en fossiloberoende fordonsflotta.

Idag kör 75 procent av bussarna i den upphandlade busstrafiken på förnybara drivmedel – och den upphandlade trafiken svarar för 90 procent av all svensk busstrafik.

Under 2000-talet har bussarnas utsläpp av växthusgaser minskat med mer än 20 procent, samtidigt som man har transporterat allt fler resenärer. Ökningen i trafikarbetet har skett år från år.

En svensk buss kör i snitt 5 599 mil på ett år jämfört med en personbil som kör 1 222 mil per år.

Det är en del av innehållet i den färska statistikrapport som Sveriges Bussföretag presenterade på fredagsmorgonen. Den nästan hundra sidor tjocka rapporten har arbetats fram av Göran Hallén på Sveriges Bussföretag och redovisar allt som går att redovisa om den svenska bussnäringen.

att bussen dominerar resandet i svensk kollektivtrafik är tydligt. 2015 gjordes 775 miljoner bussresor i den regionala och lokala kollektivtrafiken. Det är klart mer än hälften av alla kollektivtrafikresor, 1 482 000. Eller, omräknat i procent, 52,3 procent av resorna i den lokala och regionala kollektivtrafiken. Spårväg svarar för 10,1 procent, T-bana för 22,8 procent, järnväg för 14,0 procent och sjöfarten för 0,8 procent.

Mäter man i personkilometer får järnvägen en större marknadsandel av demn lokala och regionala kollektivtrafiken, eftersom tågresorna är längre. Men även där dominerar bussen med 43 procents marknadsandel mot järnvägens 41 procent.

Kostnadsdrivande modellflora
Rapporten redovisar också en hel rad andra fakta om bussbranschen: bussavtalens storlek och de tio största operatörerna, nyregistreringar per län,bussarnas storlek och de olika tillverkarnas andel av sålda, tunga bussar under åren 2007 – 2015.

Av det totala antalet bussar på svenska vägar är Volvo största märke, följt av Mercedes-Benz, Scania, MAN, Setra, Solaris och VDL.

Modellfloran är stor: Av 14 370 bussar finns det 2 204 olika fordonsbenämningar på de svenska vägarna. Det är resultatet av de vitt skilda krav som ställs på bussarna i de enskilda upphandlingarna. Det fungerar i sin tur kostnadsdrivande  ju mindre serie, desto högre produktionskostnad med en nota som skickas till resenärer och skattebetalare.

Antalet rapporterade bussbränder har de senaste åren minskat påtagligt. Toppåret var 2006 med 139 bränder, 2014 rapporterades 66. En bidragande orsak till utvecklingen är att allt fler bussar har brandsläckningsutrustning i motorrum. 2010 var det 51 procent av bussarna, i år är det 93 procent.

95 procent har alkolås och 62 procent kameraövervakning.

De senaste åren har antalet bussföretag i landet minskat något, från toppsiffrran 632 företag år 2012 till 604 i fjol när det gäller turistbussföretag. Men samtidigt är företagen betydligt fler än i början av 2000–talet. 2003 var antalet turistbussföretag 480.

Däremot har en stark minskning av antalet företag som fokuserar på linjetrafik skett, inte minst beroende på hur trafikupphandlingarna görs. 2003 var antalet linjebussföretag 401, i fjol 281.

Vinstmarginalen i turist- ch beställningstrafikföretagen var 2014 5,8 procent och för linjebussföretag 2,7 procent. Linjetrafikföretagen har under det senaste årtiondet konsekvent visat en sämre lönsamhet än turist- och beställningstrafiken.

Dignar under skatter
Skattesituationen för bussbranschen framgår också av rapporten och skulle kunna beskrivas med en rad ur ”Internationalen”: ”Vi under skatter digna ner.

Bussföretagen betalar nämligen minst 280 000 kronor om året i skatt. Exempelvis betalar en expressbuss som kör 18 000 mil om året dieselskatt på 300 000 kronor. Till det kommer fordonsskatt på ca 20 000 kronor, trafikförsäkringsskatt på cirka 5 000 kronor och diverse avgifter som gör att de årliga skatterna och avgifterna för en expressbuss uppgår till närmare 325 000 kronor om året.

I praktiken belastas bussen med skatter och avgifter under en åttaårsperiod på nästan lika mycket som det kostar att köpa en ny buss, dvs 2 – 5 miljoner kronor. Och efter åtta år måste bussen förnyas, eftersom äldre bussar inte får köra i miljözoner.

Share Dela

Taggat som: , , , ,

2 kommentarer »

  1. Nu i valtider bör man ställa partierna mot väggen om trafikförsäkringsskatten:
    https://www.salaallehanda.com/opinion/insandare/slopa-trafikforsakringsskatten

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

© 2019 Bussmagasinet
rss Artiklar(RSS) rss Kommentarer (RSS)