”Om inte Bus Nordic följs i sin helhet så kan det leda till höga kostnader”, säger Helene Lidestam, forskare vid Linköpings Universitet och K2. Foto: Jenny Widén.
Dyrare kollektivtrafik och bussar som skrotas i förtid är två av konsekvenserna av att de regionala kollektivtrafik-myndigheterna inte följer branschens egna rekommendationer vid upphandling av busstrafik. Bakom rekommendationerna i Bus Nordic står både Svensk Kollektivtrafik och Sveriges Bussföretag, alltså både upphandlarna och leverantörerna i busstrafiken. Men sedan gör upphandlarna, de regionala kollektivtrafik-myndigheterna, egna tillägg eller undantag som slår undan den standard som Bus Nordic rekommenderar. Det kommer med en prislapp, både i pengar och miljöpåverkan. Det konstaterar forskare vid K2, Sveriges nationella kunskapscentrum för kollektiv mobilitet.
Det var för drygt ett år sedan som en grupp forskare vid Linköpings Universitet i samarbete med en rad aktörer i branschen började undersöka hur upphandlingar av busstrafik kan bli mer cirkulära, alltså hushålla bättre med resurserna, bland annat genom återanvändning.
Bakgrunden är att kostnaderna för kollektivtrafiken har ökat kraftigt de senaste åren. Forskarna ska bland annat se på hur ålderskrav på bussar, batterilivslängd, utformning av nya policyer och nya affärsmodeller slår.
Projektet pågår i fyra år. Nu har forskarna presenterat en första rapport. Där har de gått igenom upphandlingar av busstrafik under åren 2017 – 2022.
Forskarna förvånades få av mängden av hur många tillägg, undantag och förtydliganden som de upphandlande myndigheterna gjorde i förhållande till Bus Nordic. Många förtydliganden var dessutom väldigt lika, men inte exakt som i Bus Nordic.
– Om inte Bus Nordic följs i sin helhet så kan det leda till höga kostnader för ombyggnad av bussar i samband med upphandlingar. Det blir svårare för operatörer att flytta bussar mellan regioner och det kan i sin tur medföra att fullt fungerande bussar måste skrotas i förtid, säger Helene Lidestam, professor vid Linköpings universitet och forskare på K2.
– Nu undersöker vi vad olika tillägg till Bus Nordic kostar och vad det kan innebära för totala kostnader vid upphandlingar av busstrafik.
Artiklar(RSS)
Vad är problemet? Vi använder BussNordic standard och lägger till några optioner, alla från samma BussNordic. Blir det för dyrt, jamen ta bort dessa optioner då och ha med endast ”måsten”. Sedan finns det ju annat som måste vara med förutom BussNordic såsom krav som följer lagen gällande exempelvis säkerhet och tillgänglighet. Även någon slags krav på komfort och service förväntas av kunderna såsom WiFi och luftkonditionering etc. Kunderna förväntar sig även att kunna känna igen varumärket så det är tydligt vem som köper tjänsten av, således finns krav på utseende och varumärke, logos, färg och form. Krav på föraren, någon slags typ av certifiering ex Svensk kollektivtrafik förarcertifierings program. Krav på regelbundna hälsokontroller, utdrag ur belastningsregistret gällande exempelvis förare på skolbussar. Vilka krav är det branchen vill ”banta bort” för att göra trafikupphandlingen ”billigare”? Och trots dessa ”dyra” upphandlingar så delas det ändå ut vinster till aktieägare på åkerierna.
Läs en gång till. Det är forskare som ska undersöka vad tilläggen kostar, inte ”branschen” som vill banta bort något.
T.ex. en utförare kanske har bussar som lever upp till alla krav, men något litet tillägg i hur bussarna ska vara utformade för att nya bussar måste anskaffas.
Hjärtstartare, Hörslinga,WiFi och belysta stoppknappar är exempel på sådant som ökar tillgänglighet och säkerhet, det är för mig inga onödiga ”särkrav”
Kan bara instämma med föregående inlägg.
Här infinner sig som sagt även återigen frågan om vad/vem kollektivtrafiken är till för — är det för allmänhetens behov av transport eller för att X antal bussbolag ska ha sysselsättning?
Bara vanlig passagerare ingen expert på upphandlingar men kanske intressant för upphandlaren att höra vad som spelar roll?
1. Att kunna känna igen varumärket ( rex SL eller Västtrafik)så det är tydligt vem som köper tjänsten av – noll poäng! Jag kan ändå inte välja ett annat varumärke. Men klart onödig kostnad att t ex klä om alla säten och för ett onödigt ”varumärke”. Lättare för passagerare och billigare om olika typer av bussar hade samma färg i alla regioner. Banta bort all onödig ”vård” av regionernas varumärken.
2. Krav på bussförares kompetens och hälsa – 100 poäng. Men detta handlar artikeln inte om!
Sedan finns kanske ”extra” krav på lös utrustning t ex hjärtstartare som inte innebär någon ombyggnad av bussar – bara bra..
CCTV, förarlarm.. ja, det finns en hel del bra ska-krav som är dumt att banta bort bara för att upphandlingarna inte ska bli för kostnadsdrivande. Sedan i samma andehämtning kommer som förslag från politiskt håll att vi även ska ha med ”elektriska ramper” eftersom förarna i viss mån ej ”vill” använda de befintliga manuella ramperna (som även finns med i BussNordic). Det känns som ”hål i huvudet”…
Exempel från verkligheten: en upphandlare kräver fram dörr och mitt dörr, får inte finnas en tredje bak dörr, dörrarna ska ha bara ett dörrblad inte vikdörrar, en annan upphandlare kräver dörrar fram mitten och bak ock delade vikdörrar, då går det inte att flytta bussar mellan olika trafikområden
Det är i alla fall inte ”min” verklighet. I de trafikupphandlingar jag varit med i så har våra krav handlat om aktuell version av ”BussNordic”. Vi har undvikit allt avvikande och ”hitte på” krav för att spara på skattebetalarnas pengar. Vi har ett ansvar som handskas med dessa medel.
Och ingenstans kollisions skydd för förare, tystare arbetsmiljö och bättre ergonomi…..
Om nu upphandlaren inte följer vad de nu kommit överens om,så finns ju alternativet att köra i egen regi. Finns fördelar och även nackdelar med detta,men man kan rulla bussen med dess tekniska livslängd som ett exempel. Byts det operatör efter en upphandling så har man ett antal fordon som ingen vill ha eller behöver.