Sveriges bästa magasin om kollektivtrafik och bussbranschen

Allt fler satsar på BRT – superbussar på väg köra om spårvägar

Brasilien är ett av de länder där BRT-system har byggts ut kraftigt under senare år. Bilden visar Transcarioca i Rio de Janeiro. Foto: Volvo Bussar.

Brasilien är ett av de länder där BRT-system har byggts ut kraftigt under senare år. Bilden visar Transcarioca i Rio de Janeiro. Foto: Volvo Bussar.

Högklassiga, snabba bussystem vinner snabbt terräng i världens storstadsregioner. Utbyggnaden av BRT-system (Bus Rapid Transit) var i fjol dubbelt så stor som utbyggnaden av spårvägar (light rail) i världen. Med nuvarande takt kommer världens BRT-system att år 2030 att vara större än spårvägssystemen enligt den globala transportstiftelsen ITDP, Institute for Transportation & Development Policy.

ITDP har sett närmare på utbyggnaden av BRT, spårväg (light rail) och tunnelbanor i 373 storstadsregioner över hela världen under år 2016.

Det var ett år som präglades av en mycket kraftig utbyggnad av tunnelbanor. Totalt 754,5 km t-bana byggdes i världen förra året, men det mesta av utbyggnaden skedde i ett enda land, Kina. Landet fick i fjol 533 kilometer ny tunnelbana.

Jämfört med spårväg byggdes mer än dubbelt så mycket BRT. Därmed befästes den rådande trenden med en betydligt snabbare utbyggnad av BRT än av spårvägar. 2016 blev det femte året i rad då det öppnades mer BRT än spårväg, mätt i kilometer. Om utvecklingen fortsätter som hittills kommer världens BRT-system att år 2030 vara lika stora som spårvägssystemen, för att därefter bli mer omfattande.

BRT-buss i Belo Horizonte. Foto: Cid Costa Neto/Wikimedia Commons.

BRT-buss i Belo Horizonte. Foto: Cid Costa Neto/Wikimedia Commons.

ITDP har också studerat utvecklingen sedan 1980 och konstaterar att utbyggnaden av världens tunnelbanor har varit extremt snabb under det senaste årtiondet så systemen byggdes ut med 50 procent eller 5 000 kilometer. På tio år byggdes systemen ut lika mycket som under de föregående 20 åren.

Utbyggnad av spårvägar var relativt populär på 1980-talet, men tappade fart under 90-talet, en trend som har hållit i sig.

Ända till början av det här århundradet var BRT en närmast marginell form av kollektivtrafik, men har därefter blivit ett allt populärare val för städer runt om i världen. ITDP konstaterar också att allt fler städer intresserar sig för BRT, inte minst av ekonomiska skäl. Det gäller att möta den snabbt ökande befolkningen i storstäderna och erbjuda bra kommunikationer utan att för den skull pressa ekonomin i botten.

– Vi räknar med att färre tunnelbaneprojekt kommer att öppna de kommande åren. Men efterfrågan på kollektivtrafik fortsätter att öka. När allt fler städer visar vilken kapacitet som högklassiga BRT-lösningar erbjuder till en relativt låg kostnad räknar vi med allt fler BRT-projekt, skriver ITDP i sin analys.

Share Dela

Taggat som: , , ,

Categorised in: Internationellt, Nyheter

2 kommentarer »

  1. BRT börjar bli lite urvattnat när man kallar nästan alla buss-system för BRT.
    Ett äkta BRT-system kräver egna körfält med mycket dyr underbyggnad för att tåla bussarnas stora slitage av vägbanan och stora barriärer för att särskilja bussarna från gående och bilar. För att få ett BRT-system måste man, likt med spårvägsbygge, flytta rör under gatan, vilket för med sig stora kostnader.
    Många av BRT-systemen är pre-spårväg och konverteras till spårväg efter några år när bussarnas kapacitet inte längre räcker till.
    Om bussarna fick stå för sina totalkostnader skulle det bli betydligt fler spårvägssystem. Idag gömmer man kostnader för väghållningen då staden får stå för notan medan spårvägen själv får stå för sina kostnader.

  2. Företrädesvis kommer BRT och går i länder på u-landsgränsen.

    http://www.bangkokpost.com/news/general … it-service

    https://www.theguardian.com/cities/2017 … -pollution

    De Europeiska stadskärnorna är betydligt kompaktare och kräver oftast andra förutsättningar för BRT-begreppet utöver motorvägar som redan finns.
    BHLS, likt Malmöexpressen kommer i Europa, men är dock inga system med ursäkter för att inte bygga spårvägar där kapacitet, värdestigningar av fastigheter och allmän stadsförnyelse har ett behov att fylla.

    Bussmagasinet som är ett organ för vägindustrin att sälja fler bussar har ställt till med en onödigt konfrontativ allmän debatt mellan högkvalitativa bussystem och spårvägslinjers potential med icke förenliga industriintressen av vägfordonsproducenter. Hela verktygslådan finns och kommer finnas kvar, även efter att högkvalitativa bussystem gjorts om till spårförbindelser som lika väl kan resultera i tung spårtrafik på direkt övergång från buss till tunnelbana eller pendeltåg.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

© 2020 Bussmagasinet
rss Artiklar(RSS) rss Kommentarer (RSS)