Sveriges bästa magasin om kollektivtrafik och bussbranschen

Linköping får förarlösa bussar

Den själkvörande bussen Ollie. Foto: Autonomous Mobility.

Den självörande bussen Ollie. Foto: Autonomous Mobility.

Anna Anund, forskningsledare vid VTI i Linköping. Foto: Ulo Maasin g.

Anna Anund, forskningsledare vid VTI i Linköping. Foto: Ulo Maasin g.

Från slutet av nästa år kommer delar av Linköping att trafikeras med två – fem förarlösa, eldrivna bussar. Trafiken ingår i ett forskningsprojekt där Linköpings universitet, VTI och flera andra partners ingår. Bussarna ska gå i trafik under tolv månader. Projektet skiljer sig från flertalet av de prov med  förarlösa bussar som hittills har gjorts på en rad platser i världen.

Dessa prov har i allmänhet haft fokus på teknologin, hur bussarna fungerar i trafiken. Däremot har projekten i mindre utsträckning riktat in sig på att ta reda på hur de påverkar och gynnar de människor som väntas använda dem.

– Den här typen av transporter öppnar stora möjligheter både för samhället och för enskilda personer, men samtidigt råder en stor osäkerhet kring vad som skulle behövas för att verkligen göra dem nyttiga.

– Därför finns det ett klart behov av forskning som snabbt kan ge kunskaper och fastställa användarnas behov genom praktiska försök, säger Anna Anund, forskningsledare vid VTI, till nyhetsbrevet Nordic Road and Transport Research.

Syftet med projektet i Linköping är därför att visa hur självkörande, fossilfria bussar kan bidra till människors mobilitet i en modern, tätbebyggd stad.

Tänkbara användare är boende, universitetsanställda och anställda i företag och institutioner liksom besökare i det område bussarna ska trafikera. Utgångspunkten är att bussarna måste svara mot ett konkret behov för lokala transporter och ansluta till annan transportinfrastruktur i omgivningen, såsom kollektivtrafik och bilparkeringar. Bussarna är tänka att hålla låg hastighet, 7 – 20 kilometer i timmen.

De områden som ska studeras närmare är:
Fordonet – tillgång till laddning, väg- och väderförhållanden, funktion i annan trafik;
Resenärerna – anpassning till individen, säkerhet och trygghet, tal- och gester;
Väg- och trafikmiljö – navigeringsförmåga, utformning av busshållplatser, flexibla busshållplatser;
Drift – trafikledning och kontroll, planering;
Samhälle – utformning av linjer, hållbarhet, hälsoaspekter, utnyttjande;
Affärsmodeller – finansiering, huvudansvar, kundmötet.

Taggat som: , , , ,

1 kommentar »

  1. FÖRARLÖSA BUSSAR i en modern, tätbebyggd stad. Visst. Men i en omodern alldeles för tätbebyggd stad som Stockholms innerstad, eller i en modern glesbebyggd stad som i dess förorter, hur går det då? Och har dom vant vid snö och is ännu?

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

© 2025 Bussmagasinet
rss Artiklar(RSS) rss Kommentarer (RSS)