Sveriges bästa magasin om kollektivtrafik och bussbranschen

Palmolja värst – eller bäst för produktion av HVO

Transportföretagens och Sveriges Bussföretags seminarium om HVO mötte stort intresse. Foto: Ulo Maasing.

Palmolja som används för produktion av biodieseln HVO kan vara det absolut värsta alternativet för produktion av biodrivmedel. Men det kan också vara det överlägset bästa. Det framhöll Jakob Lagercrantz, en av grundarna av 2030-sekretariatet, på det mycket välbesökta seminarium om HVO som Transportföretagen och Sveriges Bussföretag arrangerade i veckan.

– Palmolja är inte bara dåligt, det är överlägset värst när det odlas på mark där man har skövlat regnskogar. Men palmoljan är också det överlägset bästa alternativet om det odlas på återvunnen jordbruksmark. Det är inte svart eller vitt. Kunskap är viktigt.

Jakob Lagercrantz, 2030-sekretariatet: “Allt är inte svart eller vitt”. Fot: Ulo Maasing.

– Men jag har arbetat länge i miljörörelsen och vet hur skicklig den är att skapa opinion. Så när det kommer en stor, internationell forskningsrapport som visar hur dåligt palmolja kan vara slår man upp det och ser till att det får stort genomslag i medierna. Alternativet, att palmolja kan vara det bästa alternativet tigs ihjäl, konstaterade Jakob Lagercrantz.

– HVO är ett bra alternativ som kommer att stöta på en del problem när nu PFAD (som utvinns ur palmolja) omdefinieras så att det inte ska ses som klimatsmart om det är producerat av palmolja.

På seminariet lovade dock oljebolaget Neste att man från nästa år kommer att använda spårbar PFAD, vilket ska säkra att palmoljan inte kommer från skövlad regnskog.

Tuffast i världen
Sverige har antagit det tuffaste målet i världen när det gäller minska koldioxidutsläppen från transportsektorn. Fram till 2030 ska utsläppen ner med 70 procent. Det målet kan, sa Jakob Lagercrantz, bara nås om man arbetar med fordon, drivmedel och människors beteende. Själv är han specialiserad på drivmedelsfrågorna.

– Jag är inte för det ena eller andra drivmedlet. Så länge det fungerar för att få ner utsläppen är det bra, sa Jakob Lagercrantz.

Jakob Lagercrantz betonade att tillgång på biodrivmedel är helt nödvändigt för att kollektivtrafiken ska klara miljö- och klimatmålen. Samtidigt ligger branschen i framkant, liksom Sverige ligger i framkant internationellt.

Men nu ökar intresset för biodrivmedel i hela Europa kraftigt, och ännu snabbare i länder som Kina med sin väldiga fordonspark. Det aktualiserar en kärnfråga, menade Jakob Lagercrantz:

– Varifrån ska vi ta biodrivmedlen i framtiden?

– Svaret är ökad biodrivmedelsproduktion, både i Sverige och internationellt. Dessutom komplettering med andra drivmedel och el.

Ulf Svahn, SPBI: Behovet av biodrivmedel kommer att öka enormt. Foto: Ulo Maasing.

Enorma behov
Ulf Svahn, vd för SPBI, Svenska Petroleum & Biodrivmedel Institutet, sa att efterfrågan på biodrivmedel kommer att öka dramatiskt i EU från 2020 för att uppsatta miljö- och klimatmål ska nås. Idag ligger bara Sverige och Finland över målet när det gäller energi från förnybara drivmedel. Alla andra EU-länder ligger under.

– Från 2011 och framåt står HVO för den stora explosionen i Sverige när det gäller förnybara drivmedel i transportsektorn.

Ulf Svahn redovisade siffror som belyser hur stort HVO är i Sverige idag – men satte också in det i ett internationellt perspektiv. Enligt Energimyndighetens kortsiktsprognos hösten 2018 är det svenska behovet 55 procent av hela EU:s HVO-produktion och 30 procent av världsproduktionen.

– Samtidigt är Sverige i nästan allt 0,2 procent av världen och 2 – 2,5 procent av Europa. Det sätter de här siffrorna i perspektiv. Det tål att fråga sig hur länge det är hållbart att Sverige förbrukar en så stor del av den totala produktionen, sa Ulf Svanh.

– Och om övriga Europa ska lyftas till samma nivåer som Sverige när det gäller koldioxidutsläpp från transportsektorn kommer det att krävas enorma mängder biodrivmedel till år 2030.

Share Dela

Taggat som: , , ,

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

© 2019 Bussmagasinet
rss Artiklar(RSS) rss Kommentarer (RSS)