Sveriges bästa magasin om kollektivtrafik och bussbranschen

Global kris för bussföretagen – “statligt stöd behövs”

Sveriges Bussföretags Anna Grönlund deltog i det globala webinariet hemifrån Lidingö.

I land efter land, världsdel efter världsdel, är bussbranschen i djup kris som en följd av covid-19-pandemin. Och när krisen är över kommer det inte att bli som förr. Den bilden framträdde tydligt på det internationella webinarium som Busworld arrangerade på skärtorsdagens eftermiddag med deltagare från Europa, Nordamerika och Indien. Överallt har resandet störtdykt och bussföretagen är i akut behov av finansiell hjälp.

– Vi behöver likviditet. Lån är ingen hjälp, förklarade Peter Pantuso, vd för den nordamerikanska branschorganisationen American Bus Association, ABA.

Anna Grönlund, branschchef vid Sveriges Bussföretag, representerade inte bara Sverige och Norden utan även övriga Europa i sin egenskap av sin roll som vice ordförande i IRUs passagerarkommitté.

– Finansiellt stöd har en avgörande betydelse för att de små och medelstora företagen ska överleva, framhöll hon.

Den gren av bussbranschen i USA som ABA representerar består av 3 000 bussföretag varav flertalet är små familjeföretag, 100 000 anställda och 36 000 bussar. Företagen är verksamma i turist- och beställningstrafik, skoltrafik, långlinjetrafik och pendlingslinjer i storstäderna, dock ej den vanliga kollektivtrafiken.

Peter Panduso, vd för4 American Bus Association.

– Våren är den mest intensiva perioden för våra företag som under perioden mars – juni kör in 60 procent av sina årsintäkter. Men efter de två första veckorna i mars blev det tvärnit och mångmiljardförluster väntar branschen, berättade Peter Pantuso.

De pendlingslinjer som företagen kör kring storstäderna står stilla till nästan 100 procent. Långlinjetrafiken, det vill säga företag som Greyhound, Megabus, Boltbus med flera, står till minst 85 procent. De turer som körs har mycket låg beläggning. Mer än 95 procent av turist- och beställningstrafiken står stilla och så vidare.

– Med vår näring görs det mer än 600 miljoner resor årligen, och då ingår inte den vanliga kollektivtrafiken. Det är 100 miljoner resor mindre än flyget. För att vi ska klara krisen behöver vi få kontantstöd med tio miljarder dollar (cirka 100 miljarder kronor) och fem miljarder dollar i räntefria lån. Annars hotas jobben för närmare 100 000 medarbetare i bussföretagen, sa Peter Pantuso.

– Men jag är inte övertygad om att kongressen kommer att ge oss det. Man har presenterat krispaket till alla andra transportslag, flyget, järnvägen (Amtrak) och kollektivtrafiken i städerna. Men inget till den långväga busstrafiken.

– Och även om vi efter tre månaders pandemi kommer att återgå till det som var normalt innan pandemin kommer den här krisen att kosta bussföretagen åtminstone 15 miljarder dollar, cirka 150 miljarder kronor.

Står stilla
Men det är inte bara i Nordamerika som bussnäringen har drabbats mycket hårt av covid-19-pandemin. Peter Pantuso presenterade också siffror från två länder där busstrafiken har en central roll, Mexiko och Brasilien.

I Mexiko har turist- och beställningstrafiken minskat med 95 procent, resandet med linjetrafiken med 80 procent och den tidtabellslagda trafiken har skurits ner med 60 procent enligt siffror från branschorganisationen CANAPAT.

Den brasilianska bussbranschorganisationen ABRATI har 2 040 medlemsföretag med 70 000 bussar. Bussen har en central roll i landets kommunikationer och svarar för 875 procent av det långväga resandet. Men all busstrafik ligger nere sedan 30 dagar och kommer att göra så åtminstone ytterligare 30 dagar.

Det slår hårt mot en näring som direkt sysselsätter 350 000 personer.

Europa
Anna Grönlund presenterade dystra siffror om såväl svensk som nordisk bussbransch, men också läget i ett europeiskt perspektiv.

– Turist- och beställningstrafiken har helt upphört över hela Europa, medan 95 procent av långlinjetrafiken är borta. Kollektivtrafiken i städer och förorter runt om i Europa har minskat mer än 50 procent över hela Europa – på vissa håll med 100 procent eftersom en del länder har utegångsförbud för medborgarna, redovisade Anna Grönlund.

– Till skillnad från i Sverige är skolorna stängda i många länder. Då står skolskjutsarna stilla och företagen får inget betalt för dem. Konsekvenserna av allt detta handlar inte bara om att företagen inte tjänar pengar utan är också allvarliga när det gäller sysselsättningen i transportsektorn.

Anna Grönlund kunde också peka på att regeringarna i såväl Norge som Danmark gör större insatser för att hjälpa bussnäringen än vad som är fallet i Sverige. I Norge får företag som har tappat minst 30 procent av sin månadsomsättning statligt stöd, i Danmark är det företag med 40 procents omsättningsminskning.

– Vi behöver ett direkt stöd, i synnerhet till de små och medelstora företagen. Dessutom behövs ett indirekt stöd, exempelvis när det gäller lånevillkor, leasingkostnader, avbetalningar med mera. Det är också viktigt att trafikhuvudmän eller regeringar når nationella överenskommelser när det gäller företag som kör linjelagd offentligt upphandlad kollektivtrafik.

Prasanna Patwardhan, ordförande i indiska branschorganisationen BOCI.

Situationen i Indien är delvis annorlunda än i Europa och USA, men även där behöver bussföretagen stöd. Det berättade Prasanna Patwardhan, ägare till ett stort indiskt bussföretag och ordförande i branschorganisationen BOCI vars medlemmar har 1,5 miljoner bussar i kollektiv- och linjetrafik samt en miljon turist- och beställningstrafikbussar.

– Åtminstone ännu är situationen här inte lika allvarlig som i Europa och USA, men nu är affärerna nästan nere på noll och allt flyg, järnvägstrafik och busstrafik står stilla, berättade Prasanna Patwardhan.

– Hittills har vi inte fått något stöd från regeringen, men vi måste ha hjälp till lönerna. Våra medlemsföretag har cirka sex miljoner som är direkt anställda av dem. Och klarar vi inte löneutbetalningarna förlorar vi många medarbetare som lämnar branschen och går tillbaka till jordbruket som är den dominerande näringsgrenen i stora delar av Indien. Regeringen bör stötta oss med minst tre månaders löneutbetalningar.

Hittills har man uppmanat oss att låna pengar. Men varför ska bankerna tjäna på att bussbolagen förlorar, frågade Prasanna Patwrdhan som också krävde skattelättnader för näringen.

Framtiden
Prasanna Patwrdhan framhöll att den framtid som kommer att möta branschen efter krisen inte kommer att vara en återgång till det som var innan.

– Många kommer att jobba på ett annat sätt, samtidigt som det kan utvecklas ett motstånd mot kollektivtrafik. Kanske kan vi hjälpas av att den recession i ekonomin som kommer bidrar till att folk inte har råd med egna fordon utan måste åka kollektivt, sa han.

Inte heller Peter Pantuso från ABA trodde att branschen skulle bli som den varit innan krisen.

– Allt kommer att förändras, hur vi arbetar, reser, allt. Krisen kommer att ha en djupgående effekt på vårt resande under mycket lång tid framåt, menade han.

Anna Grönlund framhöll att kollektivtrafiken kommer att behövas även efter krisen, inte minst för att minska klimatpåverkan och trängsel på gator och vägar.

– Men det är helt nödvändigt med finansiellt stöd, i synnerhet till små och medelstora företag. Likaså till kollektivtrafiken.

Share Dela

Taggat som: , , , , , , , ,

Categorised in: Busworld, Internationellt, Nyheter

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

© 2020 Bussmagasinet
rss Artiklar(RSS) rss Kommentarer (RSS)